Utvecklingen för regleringen kring hållbarhetsfrågor är inte spikrak. Just nu pågår processen fortsatt i EU, och följaktligen även i svenska riksdagen. I slutet av februari 2025 initierade kommissionen Omnibus med ambitionen att hållbarhetsreglerna skulle bli enklare, omfatta färre företag och skjutas upp i tiden. Nedan försöker vi klargöra hur det ser ut just nu och vad vi väntar oss framåt.

EU

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)

Omnibus I, det vill säga lagförslaget som ändrar trösklarna för vilka företag som ska omfattas av CSRD, har genomgått trepartssamtal med EU-kommissionen, ministerrådet Europaparlamentet, och den senaste uppdateringen är omröstningen i parlamentet som genomfördes 16e december, där Omnibus I gick igenom, samt publicering i den officiella tidningen. Förslaget som röstats igenom minskar CSRDs omfattning med 90%, det vill säga att endast 10% av de företag som tidigare skulle rapportera kommer behöva göra det i fortsättningen. Endast företag med 1000 anställda eller fler och/eller har minst €450 miljoner i omsättning ska rapportera. Om du vill läsa mer om vad CSRD är kan du göra det här. Kort sagt handlar CSRD om transparens på hållbarhetsområdet, det inkluderar krav på vad som ska rapporteras men det finns ingen bedömning i hur ’väl’ man presterar.

Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD)

CSDDD ingick även det i Omnibus I-paketet och beslut fattades den 16e december 2025. En minskad omfattning av företag ska rapportera även här, minskningen är ca 70%. Implementering har försenats ytterligare, företag ska rapportera från och med 2029, och transitionsplan som krav föreslås tas bort helt. Transitionsplan är en plan för hur företag ska övergå till klimatneutralitet i linje med Parismålen om 1,5 graders uppvärmning. CSDDD är en normativ lagstiftning med fokus på företags ansvar gentemot miljön och mänskliga rättigheter. Vidare innebär de beslutade reglerna också en förenkling för företagen, skyldigheterna företag har för att lindra negativ påverkan minskas. Deadline för implementering i nationell lag är 26e juli 2028.

European Sustainability Reporting Standards (ESRS)

CSRD är en lagstiftning kring vilka som ska rapportera. ESRS är en tillhörande lag om vad som ska rapporteras. ESRS-standarderna är, som en del av arbetet med att förenkla hållbarhetsreglerna, nu reviderade och hos kommissionen. Standarderna har varit på remissrunda och förhoppningen är att de ska färdigställas om 6-9 månader efter en granskningsprocess i kommissionen. Ytterligare förändringar kan alltså tillkomma. Standarderna är 12 till antalet, därav tio tematiska (som man alltså rapporterar på om den dubbla väsentlighetsanalysen visar att de är väsentliga), uppdelade på miljö, sociala frågor och styrning/affärsetik (ESG). Datapunkterna i de reviderade ESRS har minskat med 70%, från 1,073 till 320. Dessutom väntas nya, tydligare riktlinjer för den dubbla väsentlighetsanalysen. De nya standarderna är planerade för att gälla för räkenskapsåret som börjar 2027, med rapportering 2028.

Voluntary Sustainability Reporting Standard for Micro-, Small- and Medium-sized Enterprises (VSME)

För företag som inte omfattas av CSRD rekommenderas fortsatt den simplare standarden VSME. Den kan komma att ändras efter att arbetet med Omnibus är klart, men det får vi vänta på. Omnibus framhåller dock att företag som omfattas av CSRD eller CSDDD inte får kräva ytterligare upplysningar än vad som ingår i VSME av leverantörer. VSME har skapats för att förenkla arbetet för små företag som levererar till större företag.

Sektorspecifika standarder

Vissa branscher har större hållbarhetspåverkan än andra, till exempel oljebranschen eller klädindustrin. De sektorspecifika standarderna är skräddarsydda för dessa branscher och målsättningen var att på så vis få fram en tydligare bild av dessa företags påverkan genom mer specifika data. Omnibus föreslår att ta bort dessa helt.

Sverige

Riksdagen har röstat igenom en proposition om framskjutande av implementeringen av CSRDs trösklar som träder i kraft 31a december 2025. Innehållet kallas ’Stop-the-Clock’ och innebär att vissa företag som omfattas av nu gällande CSRD kan skjuta fram implementeringen. Rent konkret gäller detta ”stora företag och moderföretag i stora koncerner som inte har fler än 500 anställda eller som har fler än 500 anställda men inte är börsnoterade, ska tillämpa kravet på hållbarhetsrapportering första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2026”.

De företag som tidigare omfattades av CSRD kan alltså använda sig av undantagen ’Quick-fix’ och ’Stop-The-Clock’ för att slippa rapportera för det finansiella året 2025. Quick-fix antogs för att första vågen av företag skulle få en lättare rapporteringsbörda innan Omnibus var helt klart. Du kan läsa mer om Quick-fix här. Stop-the-Clock antogs för andra och tredje vågen av företag som nu kan skjuta på rapporteringen. Du kan läsa mer om Stop-the-Clock här. De nya standarderna ESRS innebär att stora företag som framgent kommer omfattas av CSRD får lägre kravställning, med en minskning av datapunkter på runt 70%. Kraven på att rapportera huruvida man har en transitionsplan eller ej kvarstår i CSRD, men kravet på att ha en, som tidigare fanns i CSDDD, har tagits bort. Däremot finns krav på transitionsplan i den svenska Årsredovisningslagen (6 kap §12a 2 st) som fortfarande gäller för företag som ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Det gäller alltså bland andra ”företag som uppfyller men än ett av följande villkor:

  1. Medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,
  2. Bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
  3. Bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 550 miljoner kronor”