Läs hela remissyttrandet som pdf.

Naturvårdsverkets rapport fokuserar på de delar av EU-förordningen om förpackningar och förpackningsavfall som ska börja tillämpas inom tre år, det vill säga senast i början av 2028. Detta innefattar bland annat nya bestämmelser om återvinningsbarhet, krav på minsta andel återvunnet material i plastförpackningar, restriktioner för vissa förpackningsformat, samt nya märknings- och informationskrav. Syftet med Naturvårdsverkets uppdrag är att föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som krävs för att anpassa det svenska regelverket, inklusive systemet för producentansvar, till de nya europeiska kraven och säkerställa att Sverige kan uppfylla sina åtaganden.

Företagarna ser positivt på ambitionen att harmonisera förpackningsreglerna inom EU, men den nya förordningen är dock den mest omfattande och komplexa reglering som någonsin har riktats mot förpackningsområdet. Naturvårdsverkets delredovisning lämnar dessvärre många centrala frågor obesvarade kring hur detta enorma regelverk ska kunna hanteras i praktiken av Sveriges företag, i synnerhet de små och medelstora.

Vi välkomnar ambition om att inte överimplementera och att inte skapa betungande regelbördor, men ser samtidigt med oro på delar av förslagen som riskerar att öka regelbördan.

De nya kraven på dokumentation, testning och certifiering av förpackningars återvinningsbarhet och innehåll av återvunnet material kommer att innebära en avsevärd administrativ och ekonomisk börda. Det är avgörande att genomförandet i Sverige präglas av regelförenkling och att man undviker nationella särkrav som ytterligare komplicerar för företagen.

En utmaning vid införandet av nya produktkrav är hanteringen av varor som redan är producerade och befinner sig i distributionskedjan: i lager, på lastbilar eller på butikshyllor. Att andra medlemsländer, exempelvis Finland, lyckades implementera direktivet med mer pragmatiska övergångsregler visar att det finns bättre tillvägagångssätt.

Lyckligtvis innehåller den nya förpackningsförordningen (PPWR) uttryckliga övergångsbestämmelser för att undvika just detta scenario. I synnerhet pekar vi på artikel 12.12, som medger att förpackningar som redan satts på marknaden men inte uppfyller de nya märkningskraven får fortsätta säljas i tre år efter att kraven trätt i kraft. Regeringen och Naturvårdsverket behöver i det fortsatta arbetet säkerställa att dessa inbyggda övergångsregler tillämpas fullt ut och kommuniceras tydligt till alla berörda aktörer.

En av de största utmaningarna med den nya förordningen är att säkerställa efterlevnaden. Om svenska företag tvingas bära höga kostnader för att anpassa sina förpackningar, samtidigt som aktörer utanför EU via e-handel kan sälja produkter med icke-godkända förpackningar direkt till svenska konsumenter, snedvrids konkurrensen allvarligt.

Företagarna avstyrker krav om återvunnen plast. Vi delar ambitionen om en mer cirkulär ekonomi, men det är inte alltid lämpligt med återvunnen plast. Vi avstyrker också förslaget om att livsmedelsbutiker ska vara skyldiga att informera om plastbärkassars miljöpåverkan. Det är inte den enskilda livsmedelsbutikens ansvar att informera om vilka konsekvenser som konsumtion av olika livsmedel får på miljö.