Läs hela remissyttrandet som pdf.

För att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft, tydliggöra omställningsvägen för industri och investerare, samt säkerställa att EU lever upp till Parisavtalet föreslår EU-kommissionen att klimatlagen – förordning (EU) 2021/1119 – ändras.

Ändringen ska komplettera ramverket för klimatneutralitet år 2050 med ett nytt, mellanliggande mål för år 2040 som innebär att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser ska minska med 90 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivå.

Företagarna anser att klimatpolitiken behöver utformas med fokus på största möjliga utsläppsminskning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. I dag utgör EU:s utsläpp cirka sju procent av de globala utsläppen, medan Sveriges andel är så låg som 0,12 procent. Om bördan ökar för företag i länder som redan har låga utsläpp riskerar politiken slå ut klimatledande verksamheter – och i värsta fall att utsläppen ökar när produktion flyttas till länder med fossilenergi i deras energimix.

Utsläppshandelssystemetet ETS är det verktyg som har potential att mest kostnadseffektivt säkerställa att vi minskar utsläppen av växthusgaser i EU. Ansvarsfördelningsförordningen ESR, som sätter nationella utsläppsmål för sektorer utanför ETS, riskerar däremot att snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad. Därför delar Företagarna regeringens preliminära ståndpunkt att ESR bör fasas ut på sikt och att framtida klimatmål ska bygga på ökad konvergens mellan medlemsländer.

Företagarna tillstyrker förslagen om att kunna räkna in högkvalitativa internationella utsläppskrediter och att permanenta negativa utsläppstekniker inkluderas, samt förslaget om att tillåta internationella utsläppskrediter enligt Parisavtalets artikel 6, upp till tre procentenheter av det totala 2040-målet. Företagarna välkomnar att permanenta negativa utsläppstekniker inkluderas i beräkningen av nettoutsläpp.

Företagarna anser också att regeringen bör komplettera EU-beslut med nationella konsekvensutredningar som specifikt fokuserar på beskrivning av svenska företag som berörs, effekterna på dem, ökade kostnader och administrativ börda, samt hur konkurrenssituationen påverkas. Att göra en sådan analys skulle även kunna bidra till mer kunskap vid förhandlingar med andra medlemsländer.