Läs hela remissyttrandet som pdf.

I rapporten förslås att den så kallade klimatpremien, som infördes som ett statligt stöd för företag, kommuner eller regioner som köper in eldrivna arbetsmaskiner och miljövänliga lastbilar, förlängs fram till 2025/2026. Företagarna ställer sig positiva till att incitament finns för omställning inom åkerinäringen, framför allt då det är stora investeringar som krävs för små- och medelstora företag.

Miljözon klass 3

I rapporten anges även förslag om att miljözon klass 3, där endast elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon har tillåtelse att köra, ska delas upp i två delar: en för lastbilar och bussar och en för personbilar. Syftet är enligt rapporten att det i praktiken är svårt att införa miljözon 3, då det riskerar att stänga ute delar av befolkningen som inte har råd med elbil. Samma problematik finns inte, enligt rapporten, för bussar och lastbilar, då endast ett fåtal av dessa ägs av privatpersoner.  Det är positivt med åtgärder som bidrar till att minska utsläpp, buller och luftkvalitetsproblem. Emellertid är resonemanget i rapporten problematiskt och att införa denna typ av restriktioner kan komma att slå hårt mot näringslivet.

Framkomlighet

Åkerinäringen präglas av små och medelstora företag och många är ensamföretagare. Att behöva köpa ett elfordon medför självklart stora kostnader och komplikationer. Omställningen medför stora kapitalkostnader som får märkbart större konsekvenser för småföretagare än exempelvis stora åkerier med större ekonomiska muskler. Ännu finns det inte heller utvecklade laddstationer för lastbilstrafiken och än mindre har omställningen till el, fordonsgas och vätgas för lätta lastbilar, tunga lastbilar och bussar kommit lika långt som för personbilar. Om miljözoner med så pass höga krav ska införas, behövs en tydlig planering för att öka framkomligheten på andra sätt. Exempelvis bör behovet av samlastningscentraler och parkeringar ses över. Det är även viktigt att beakta den geografiska placeringen av strängare miljözoner; exempelvis bör miljözoner inte införas där trafikflöden måste passera för att ta sig förbi storstadsområden. Då behövs alternativa vägar, samt att klimatpremien förlängs och stärks.

Inkonsekvens i reduktionsplikten

I rapporten lyfts även behovet av att öka biodrivmedelsanvändningen för att minska utsläppen inom transportsektorn. Sverige har i dag ett av världens högsta dieselpriser och även bensinpriset ligger högt. Anledning kan till stor del förklaras av höga punktskatter i kombination med reduktionsplikten. I ett transportberoende land som Sverige, blir svenska företag mer exponerade för höga drivmedelspriser än vad många av deras konkurrenter blir i omvärlden. Framför allt gäller det företag som exporterar homogena produkter på en världsmarknad, det blir svårt att överföra transportkostnader på produkter utan att tappa marknadsandelar globalt.  Företagarnas inställning är att reduktionsplikten påverkar svenska företagens konkurrenskraft negativt. Reduktionsplikten behöver inte nödvändigtvis slopas, men nivåerna behöver sättas ned, både för klimatet och konkurrenskraften. Dessutom anser Företagarna att det finns en inkonsekvens av att reduktionsplikten som ska vara en klimatåtgärd, beskattas likväl biodrivmedel i samma utsträckning som fossila drivmedel.