Företagarna ser exempelvis av likabehandlingsskäl mycket positivt på förslaget att utvidga tillämpningsområdet för företagsbot, så att detta inte bara ska kunna åläggas vid brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet, utan även vid brott som har begåtts i utövningen av
- sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet,
- annan verksamhet som en juridisk person bedriver, om den brottsliga handlingen eller, i förekommande fall, underlåtenheten har varit ägnad att bereda den juridiska personen en ekonomisk fördel.
Utredningen föreslår förhöjt tak och grunder för beräkning av företagsbot. I dag gäller max 10 miljoner kronor i företagsbot. Förslaget innebär att företagsbot i särskilt klandervärda fall ska kunna fastställas till högst 100 miljoner kronor när det gäller större företag. Företagarna kan principiellt ställa sig bakom reformen. Företagarna avstyrker dock utredningens förslag i fråga om vilka företag som ska ingå i gruppen ”större företag”. Det finns i 6 kap. 10 § årsredovisningslagen en allmän definition som bygger på EU:s redovisningsdirektivs definition av stora företag. Företagarna anser att denna definition av begreppet bör användas även i detta sammanhang. (Jfr. det särskilda yttrandet av Olle Lindén och Anne Wigart). Företagarna anser vidare att effekterna av denna föreslagna reform bör utredas mer ingående än vad utredningen har gjort i sin konsekvensanalys.
Utöver detta ifrågasätter Företagarna utredningens förslag att införa en särskild domsrättsbestämmelse specifikt för just företagsbot.
I här nämnda avseenden där Företagarna har invändningar emot utredningens förslag instämmer vi, utöver vad som ovan anförts, i de resonemang som framförts i Svenskt näringslivs remissyttrande.
