Småföretagsbarometern maj 2026

Konjunkturindikatorn vänder upp från historiskt låga nivåer

Den samlade konjunkturindikatorn för småföretagen stiger i vårens småföretagsbarometer efter att ha backat tre år i rad.

Indikatorn ökar till +1 från -13 i höstas men är långt under indikatorns historiska genomsnitt (+66). Det betyder att lågkonjunkturen i småföretagen består men visar tecken på återhämtning. 

Även om konjunkturläget har ljusnat sedan i höstas uppger 43 procent av företagen att det är sämre än normalt jämfört med 20 procent som anser att det är bättre än normalt.

Figur 1: Konjunkturindikatorn 1985-2026, prognos våren 2027

Småföretagens optimism falnar

Efter att ha backat tre år i rad, har konjunkturindikatorn nu vänt upp. Ett trendbrott och en ljusning, men ännu inget tydligt genombrott i konjunkturen. Konjunkturoptimismen är dock inte lika utbredd som under hösten 2025. Småföretagarna bedömer att konjunkturen tar fart under de kommande tolv månaderna och konjunkturindikatorn stiger till +54, vilket fortfarande understiger indikatorns historiska genomsnitt (+66). 

Samtliga branscher har skruvat ned sina förväntningar från i höstas, bland tillverkningsföretagen syns detta i högst utsträckning.

Sveriges småföretag befinner sig i en utdragen lågkonjunktur, som ser ut att hålla i sig ett tag till. Under hela 20-talet har kriser och konflikter avlöst varandra. 

Kriget i Mellanöstern ger kännbara ekonomiska effekter och dämpar konjunkturoptimismen, som nu är lägre än vad den var i höstas.

Ljusning i orderingången

Orderläget i småföretagen är fortsatt svagt men en förbättring har skett under de senaste tolv månaderna. Nettotalet för orderingången steg till -1 från -6 i höstas, men är betydligt lägre än historiska genomsnittet (+28). 36 procent av företagen uppger att orderingången har ökat de senaste tolv månaderna jämfört med 38 procent som svarar att den har minskat.

Likväl som i höstas förutser företagen en ökning i orderingången, där 42 procent av företagen räknar med en ökad orderingång om tolv månader. Nettotalet stiger till +21.

Figur 2: Orderutveckling 1985-2026, prognos våren 2027

Omsättningen ökar igen

Småföretagens omsättning ökar igen men från låga nivåer. Nettotalet för omsättningen steg till +4 från -2 i höstbarometern där 39 procent av företagen uppger en ökad omsättning och 36 procent en minskning. Det är långt ifrån det historiska genomsnittet och vittnar om ett svagt konjunkturläge och tenderar att pressa småföretagens marginaler.

Omsättningen väntas ta fart det närmaste året. Det anser fyra av tio företag samtidigt som färre tror på en minskad omsättning (två av tio företag) och nettotalet för omsättningen stiger till +20.

Figur 3: Omsättningsutveckling 1985-2026, prognos våren 2027

Företagen planerar att anställa

För första gången sedan 2022 steg nettotalet för sysselsättningen men är fortfarande på låga nivåer. Det visar på ett dämpat nyanställningsbehov.

Trots en långvarig lågkonjunktur har nedgången i sysselsättningen inte blivit större än vid tidigare nedgångar. En förklaring är att småföretagen väljer att behålla personalstyrkan oförändrad i hopp om en snar vändning och erfarenheten av hur svårt det är att hitta lämplig arbetskraft.

Det gäller främst de minsta företagen, där sju av tio företag har behållit arbetskraften oförändrad jämfört med en av tre bland de större företagen.

Precis som i höstas planerar 20 procent av företagen att öka antalet anställda och nettotalet för sysselsättning stiger till +13.

De mest expansiva anställningsplanerna finns inom tillverkning- och tjänsteföretagen. Det är också vanligare med planerade anställningar i företag med 5–49 anställda (37 procent av företagen än de med 1–4 anställda (15 procent).

Vi vet sedan tidigare att småföretagens anställningsplaner ofta varit för optimistiska, antingen på grund av en svagare konjunktur än förväntat eller svårigheter att hitta arbetskraft.

Figur 4: Sysselsättningsutveckling 1985-2026, prognos våren 2027

Tjänsteföretag växer – fortsatt trögt för transport och bygg

Företagare verksamma inom transport och bygg är mest missnöjda med konjunkturen, där konjunkturindikatorn noterades till -23 respektive -11. Även företagstjänster såsom juridik, ekonomi och teknik uppvisar en svagare konjunktur än andra branscher. Högst aktivitetsnivå finns inom uthyrning och finansiella företag men även tillverkningsföretag uppvisar ett starkare konjunkturläge under de senaste tolv månaderna.

I samtliga branscher råder en utbredd optimism om att konjunkturen stärks närmaste året. Störst optimism finns inom handeln, tjänster och industrin medan företag i bygg och transporttjänster är mer försiktiga.

Det är i de större småföretagen (+5 anställda) som är mest optimistiska.

Figur 5: Konjunkturindikatorn per bransch, nuläge och prognos

Figur 6: Konjunkturindikatorn per företagsstorlek, nuläge och prognos

Företagare i Småland och Västsverige går starkast

Även om småföretagskonjunkturen är svag finns det stora regionala skillnader när barometern delas upp i olika regioner. Företagen i Småland och i Västsverige uppvisar den starkaste konjunkturen. Det är också här som fler företag har kunnat öka antalet sysselsatta under det senaste året.

Den svagaste konjunkturen upplevs i Sydsverige och är den region där störst andel företag har minskat personalstyrkan de senaste tolv månaderna, var fjärde företag jämfört med rikets var femte företag.

I samtliga regioner förväntas konjunkturen stärkas det närmaste året. Företagarna i Västsverige är mest optimistiska följt av företagen i Mellansverige och Norrland. Lägst förväntningar finns i Stockholm och i Småland, både för orderingången och anställningsplanerna.

Figur 7: Konjunkturindikator per region, nuläge

Figur 8: Konjunkturindikator, förväntningar kommande 12 månader

Gryende vändning för lönsamheten

Småföretagen har under de senaste åren haft försämrad lönsamhet, men vårens barometer visar en viss återhämtning. Nettotalet steg till +3 från -3 i höstas.

I vårens mätning uppger 34 procent av företagen att lönsamheten har förbättrats, medan 31 procent uppger att den har försämrats. Nettotalet är därmed åter positivt, men fortfarande under det historiska genomsnittet (+10).
Störst förbättring syns inom fastighets- och it-företag, medan transportföretag rapporterar försämringar, bland annat till följd av stigande bränslepriser. De något större småföretagen utvecklas starkare, medan de minsta företagen har fortsatt svag lönsamhet (-1).

Figur 9: Lönsamhetsutveckling 1985-2026

Fortsatt tufft läge bromsar investering och tillväxt

Den marginellt förbättrade lönsamheten sedan i höstas syns även i företagens lönsamhetsbedömningar.

Andelen företag som uppger att lönsamheten räcker till löpande utgifter uppgår till 79 procent (77 procent i höstas), men är fortsatt lägre än 84 procent i 2024 års barometer. Samtidigt uppger färre företag att lönsamheten räcker till sparande eller investeringar.

Vart femte småföretag uppger att verksamheten nätt och jämnt går ihop, vilket är en förbättring jämfört med i höstas. Andelen företag som riskerar konkurs eller nedläggning har också minskat något, från 2,3 till 1,4 procent.

Figur 10: Småföretagens beskrivning av lönsamheten

Svag efterfrågan största tillväxthindret

Svag efterfrågan (21 procent) är fortsatt det största tillväxthindret, även om den minskade något under våren.

Kompetensförsörjning (15 procent) är det näst största hindret, men den svaga konjunkturen gör att fler företag i nuläget upplever större utmaningar i försäljningen än i att växa och anställa.

Samtidigt har den politiska oförutsägbarheten ökat till 10 procent, den högsta nivån sedan våren 2022, strax före förra riksdagsvalet.

Endast 4 procent av företagen uppger att de inte upplever några tillväxthinder.

Sammantaget är förändringarna små jämfört med höstens mätning. Den svaga konjunkturen kan också bidra till att 13 procent av småföretagen uppger att de inte vill växa, en andel som är oförändrad men kvar på den högsta nivån sedan 2018.

Figur 11: Småföretagens störst tillväxthinder

Figur 12: Har din privatekonomi som företagare förändrats jämfört med för ett år sedan?

Fyra av tio företagare uppger att de i nuläget inte är särskilt oroliga för företagets ekonomi. Samtidigt finns en tydlig oro kopplad till marknads-utvecklingen.

Tre av tio företagare är oroliga för att efterfrågan ska minska kraftigt, medan 15 procent lyfter risken för ökade kostnader – exempelvis räntor, el, löner och tullar.

11 procent uppger att de är oroliga för att inte klara av att driva företaget vidare ekonomiskt, och 4 procent ser en risk att behöva lägga ner verksamheten.

Osäkerheten påverkar också företagens investeringsvilja. Var tredje företag har under det senaste året skjutit upp eller avbrutit planerade satsningar till följd av en ökad osäkerhet om framtiden.

Sammantaget pekar resultaten på ett företagsklimat där många företagare är optimistiska om framtiden, men där osäkerheten riskerar att hämma investeringar och tillväxt.

Figur 13: Vad av följande oroar dig mest i nuläget gällande ditt företag?

Figur 14: Har du under det senaste året skjutit upp eller avbrutit satsningar i företaget på grund av en ökad osäkerhet om framtiden?

Konjunkturvändningen når företagarnas plånböcker

Konjunkturen är fortsatt svag och företagen kämpar för att återhämta sig. På frågan om hur småföretagarnas privatekonomi har utvecklats jämfört med för ett år sedan är det en svag övervikt som uppger att den har försämrats.

Detta är en förbättring jämfört med i höstas och kan ses som en signal om att läget fortfarande är svagt, men att en vändning kan vara på väg, förutsatt att omvärldsläget inte försämras.

Samtidigt är svängningarna snabba och osäkerheten stor, vilket dämpar företagens vilja att investera.

Stärka konkurrenskraften i osäkra tider

Småföretagen har under de senaste åren påverkats av flera oförutsedda omvärldshändelser såsom pandemin, hög inflation, stigande räntor och geopolitisk osäkerhet.

Att stärka företagets konkurrenskraft och öka beredskapen har blivit viktigare i dagens osäkra omvärld.

Den vanligaste åtgärden i småföretagen är att minska företagens kostnader följt av att anpassa verksamheten eller analysera marknadsförutsättningarna.

Att öka buffertsparandet i företaget är också vanligt. En stor andel företag uppger att inga åtgärder har gjorts eller planeras, vilket kan äventyra företagets framtida verksamhet om konjunkturen försämras.

Figur 15: Vilka av följande åtgärder har ni vidtagit eller planerar ni att vidta för att stärka företagets beredskap inför osäkra och snabba omvärldsförändringar?

Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturundersökning av småföretag och har genomförts sedan 1985. Genomförs från och med i år två gånger per år.
Den visar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar på utvecklingen de kommande 12 månaderna. Den bygger på bedömningar från företagare med 1–49 anställda.
Vår förhoppning är att barometern ska bidra till ökad kunskap om och förståelse för småföretagens betydelse för svensk ekonomi.
Småföretagsbarometern tas fram av Företagarna, Swedbank och Sparbankerna. Undersökningen med 3 000 företagare genomfördes av Novus under perioden 13 mars till 7 april 2026.

Så fungerar konjunkturindikatorn

Konjunkturindikatorn är en summering av nettotalen för orderingång, omsättning och sysselsättning. Ett nettotal är skillnaden mellan den procentandel som svarar en ökning respektive en minskning och kan variera mellan +100 (samtliga svarar en ökning) eller -100 (samtliga svarar en minskning). Det innebär att konjunkturindikatorns totala intervall går mellan +300 och -300.
De lägsta nivåerna har varit under perioderna 1992–1993 (90-talskrisen), 2008–2009 (finanskrisen), 2021 (COVID-19) och 2024–2025 (Kostnadskrisen). Det historiska genomsnittet uppgår till +66.