headphones newspaper video-player

Utveckling över tid

Småföretagen är den främsta finansiären av de kommunala välfärdstjänsterna.

Ladda ner hela rapporten som PDF.

Välfärdskaparna beskriver en samhällsstruktur om vem som skapar och finansierar de kommunala välfärdstjänsterna. Förändringar i samhällsstrukturer tenderar att vara små på kort sikt. Det är främst de mindre kommunerna som stiger eller faller mest i ranking för ett enskilt år och det beror på att de är mer känsliga för effekten av in- eller utflytt (eller nedläggning) av ett större företag eller offentlig verksamhet.

I allmänhet gäller att småföretagen inte bara skapar arbetstillfällen och skatteintäkter, de bidrar dessutom till en kommunal riskspridning. Det finns flera exempel på kommuner som drabbats hårt när en stor arbetsgivare har lagt ned verksamheten, och det påverkar skatteintäkterna betydligt mer än om ett mindre företag tvingas slå igen.

De kommuner som har förbättrat sin relativa position mest jämfört med 2019 års Välfärdsskaparna är Storfors, Arjeplog, Färgelanda, Ånge och Övertorneå. Storfors i Värmland är den kommunen som stiger mest i rangordningen 2021. Där har småföretagens andel i kommunala skatteintäkterna ökat från 29 procent 2019 till 32 procent 2021 och därmed stiger kommunen 82 placeringar från 171 till 89.

. Gå direkt till Appendix: Lista med alla kommuner

Gotland är fortsatt det län med högst andel skatteintäkter från småföretag

Undersökningen bygger på kommunal statistik och därför är det även möjligt att redovisa siffror på länsnivå. Gotland toppar listan som länet med högst andel kommunala skatteintäkter från småföretag – precis som i Välfärdsskaparna 2019 och 2017. Drygt var tredje kommunal skattekrona på Gotland kommer från småföretagen. Endast 11 procent kommer från större företag, och det beror troligtvis på den naturliga begränsningen av den inhemska marknaden på en ö som Gotland. 100 kilometer hav mellan ön och Sveriges fastland gör det svårare att ”exportera” varor och tjänster till resten av Sverige och därför är Gotland mer beroende av konsumtionen på ön, vilket begränsar den lokala marknaden.

På andra plats följer Jämtlands län som stiger en placering jämfört med 2019 års ranking och passerar därmed Stockholms län. I Jämtlands län står småföretagen för 31 procent av de kommunala skatteintäkterna. Jämtland är tillsammans med Gotland de två län där större företag har minst betydelse för skatteintäkterna, vilket betyder att kommunerna i de två länen i större utsträckning än andra behöver förlita sig på småföretagen. I samtliga län är småföretagens andel av kommunernas skatteintäkter högre än från de större företagen.

I vilken kommun har den totala privata sektorn störst betydelse för skatteintäkterna?

Även om fokus i den här analysen ligger på småföretagens betydelse för kommunen är det relevant att titta på vikten av den privata sektorn som helhet. Sundbyberg är kommunen där den privata sektorn bidrar mest – hela 65 procent – till de kommunala skatteintäkterna. Både Sundbyberg och Upplands Väsby behåller sina topplaceringar från 2019 och båda har dessutom ökat andelen skatteintäkter från privat sektor. Nacka är ny trea, upp en placering från förra mätningen.

Högst upp hamnar främst tätbefolkade kommuner i Stockholms län tillsammans med två välkända företagarkommuner i Småland. Längst ned i rangordningen efter privata sektorns andel i skatteintäkterna finns många glesbefolkade kommuner i norra Sverige. Men också Karlsborg i Västra Götalands län och Härnösand i Västernorrlands län hamnar långt ned på listan.

Figur 4: Kommuner med högst andel kommunala skatteintäkter från privata sektorn

figur5.jpg

I 287 av 290 kommuner står privata sektorn för den största andelen av kommunala skatteintäkterna. Tre glesbefolkade norrlandskommuner är undantag, där den offentliga sektorn visar sig vara viktigast: Arvidsjaur, Boden och Kiruna. Den negativa befolkningsutvecklingen i många norrlandskommuner leder till mindre gynnsamma förutsättningar för privat företagande. Det ska finnas bra villkor för företagande i hela Sverige, och därför är det viktigt att värna servicenivån i, och transportmöjligheter till och från, glesbygdskommuner i Norrland.

Figur 5: Länsvis fördelning av kommunala skatteintäkter per sektor

Den privata sektorn är stor i Stockholm: hela 58 procent av de kommunala skatteintäkterna kommer från den privata sektorn – högst andel i Sverige. Andelen som kommer från den offentliga sektorn och pensionärer är lägst av alla län.

I Blekinge och Örebro län är småföretagens andel lägst i landet, men fortfarande kommer en fjärdedel av skatteintäkterna där från småföretagen, och därmed mer än från större företag. I varje län står den privata sektorn för största andelen av skatteintäkterna. En jämförelse mellan Välfärdsskaparna 2019 och 2021 visar inga stora förflyttningar i länsrangordningen. De största placeringsförändringarna är att Värmland och Dalarna stiger tre platser och Uppsala tappar tre placeringar.

Svaga utsikter för år 2020 och framåt

Den här rapporten har visat att varje skattekrona först måste skapas innan den kan fördelas i kommunen. Småföretagen skapar inte bara flest jobb över tid, utan småföretagen är också den främsta finansiären av de kommunala välfärdstjänsterna. Coronapandemin har inneburit ett hårt slag för ekonomi och jobb med färre förvärvsarbetande och fler arbetslösa som följd. Jobbutvecklingen i de olika sektorerna visar att småföretagen drabbades särskilt hårt under 2020. Många småföretag är lokalt förankrade och ofta inom olika tjänstenäringar. De större företagen ser ut att ha klarat krisen relativt sett bättre än småföretagen sett till jobbutvecklingen.

Småföretagen är som bekant den största finansiären av de kommunala välfärdstjänsterna. Färre småföretag innebär allt annat lika lägre kommunala skatteintäkter. Samtidigt är småföretagen ingen ko som man kan mjölka ur hur mycket skattemedel som helst. För att skapa en långsiktig balans mellan skattebas och konkurrenskraftiga småföretag krävs reformer. Först då har vi förutsättningar att gå stärkta ur coronakrisen och på så sätt få i gång svensk ekonomi, jobbskapande och en långsiktigt hållbar finansiering av välfärd i kommunerna. Företagarna har de politiska förslagen som kan göra skillnad.

Gå till nästa kapitel: 13 förslag för välfärdsskapande