Småföretagen viktiga i totalförsvaret
Under april och maj genomför Försvarsmakten den största övningen på trettio år tillsammans med Sveriges partnerländer. Aurora 23 är en påminnelse om att det säkerhetspolitiska läget är bistrare än på mycket länge. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 undergräver de normer, regler och institutioner som byggts upp i Europa under de senaste dryga trettio åren, en ordning som innebär att varje stat har rätt att självständigt göra egna säkerhetspolitiska vägval. Makthavarna i Moskva vill i stället att stormakter ska ha intressesfärer som ytterst backas upp med militära medel och att mindre stater ska foga sig efter deras vilja.
Utöver den både blodiga och diplomatiska kraftmätning som nu pågår om säkerhetsordningen i Europa bedriver främmande makt kontinuerligt underrättelseverksamhet och säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige och svenska intressen, till exempel företag. Det största hotet kommer i det avseendet från Iran, Kina och Ryssland.
– Vi lever i oroliga tider och det är en verklighet som alla behöver förhålla sig till, även företag, säger Joakim Sjöstedt, Företagarnas regionchef i Jämtland-Härjedalen och Västernorrland.
Svenska företagare säger ja till Nato
Möta en osäker omvärld
För att möta en osäker omvärld pågår sedan flera år tillbaka ett arbete med att bygga upp både civila och militära förmågor i det svenska totalförsvaret. Dess övergripande mål är att kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Företagen spelar en viktig roll i det tusenbitarspusslet. Att konstatera det är dock enklare än att omsätta insikten till praktik. Därför behövs fler mötesplatser för olika aktörer att prata med varandra.
– De flesta företagare är villiga att ställa upp och hjälpa till men vill då också ha tydliga regler och kanske även resurser, säger Joakim Sjöstedt.
Vd:n som vill göra skillnad – skånska spisar värmer Ukraina
Viktiga forum för samtal
I maj har Företagarna i Jämtland-Härjedalen och Västernorrland samlat företagare och representanter för Försvarsmakten, Säpo, Länsstyrelsen och kommuner och fört samtal på temat ”Vad händer med ditt företag i kris och krig?” Hittills har det blivit två träffar, en i Östersund och en i Sundsvall. Säkerhetsexperten och vice ordföranden i Företagarna Kramfors, Örjan Wallin, har modererat träffarna och konstaterar att de fyller en viktig funktion.
– Länsstyrelsen, kommunerna och andra centrala myndigheter är bra på att prata med varandra, men vi måste alla bjuda till så att näringslivsperspektivet får det utrymmet det förtjänar. Våra träffar sammanför aktörer och skapar den dynamik som behövs, säger han.
Att behovet att mötas finns blev uppenbart under träffarna i såväl Östersund som Sundsvall.
– Tillsammans med kommunerna, regionen, polis, räddningstjänst och militären återuppbygger vi totalförsvaret. Näringslivet kommer vara oerhört viktiga i det arbetet också. Därför är jag extra tacksam över att ni ordnat den här träffen, sade Jämtlands landshövding Marita Ljung när hon inledningstalade i Östersund.
Uppmaningar till plan B
Militära hot, cyberangrepp, underrättelsekartläggning av företagare och företag, anskaffning av spetsteknik, produkter och kunskap i fientlig syfte är alla exempel på komplexa hotbilder som på ett eller annat sätt påverkar företag, men där det krävs övergripande lösningar för att tackla problem som kan uppstå.
Företag är skyldiga att delta i totalförsvarsplaneringen om en myndighet ber om det, men i de allra flesta fall riktar myndigheterna generella uppmaningar till företagen att jobba med civil kontinuitetshantering – en plan B – för att inte stå handfallna om vardagen inte längre fungerar. Säpo bedriver uppsökande verksamhet för att informera företag som verkar i branscher där hotbilden bedöms vara hög, till exempel it och telekom, men det finns fortfarande många pusselbitar att lägga i totalförsvarspusslet.
– Förr var Försvarsmakten ett samhälle i samhället med alla nödvändiga funktioner innanför den gröna linjen. I dag ser förutsättningarna helt annorlunda ut när totalförsvaret byggs upp igen. Statsmakterna måste bli bättre på att prata direkt med företagen som sitter på kunskap och många lösningar, säger Örjan Wallin.
Krisberedskap bra för alla företag
För en bredare dialog
I fredstid ställer lagen med få undantag inga krav på att företag ska vidta särskilda åtgärder i avseende på krisberedskap och civilförsvar. I stället ingår myndigheter avtal och kontrakt med företag genom offentlig upphandling och auktorisationssystem. Men behov kan skifta snabbt och då behövs tydligare kanaler för att prata med varandra.
En av de företagare som var med på träffen i Östersund är Magnus Rydell som är vd på Trangia.
– Jag sökte själv kontakt med MSB för att höra om det svenska behovet av stormkök, men jag tycker att myndigheterna borde vara proaktiva och kontakta aktuella företag. Det hade kunnat ha räckt med att säga "vi vet att ni finns men just nu behöver vi inget". Det kan även vara bra för svenska myndigheter att vi har 20 000 stormkök på lager om det skulle behövas, sade han.
Finlands militär tog sikte på Magnus mack
Företagen har markkontakt
Sveriges ansökan om att gå med i försvarsalliansen Nato och det täta militärstrategiska samarbete som redan finns på plats ställer en hel del praktiska krav på lokalsamhället som företagare är bäst lämpade att svara upp mot, anser Örjan Wallin.
–Titta bara på vad som krävs av Sverige för att vara värdland, oavsett om det är civilt eller militärt. Vid en stor militärövning med tusentals utländska soldater behöver det finnas stora uppställningsplatser, sophantering, livsmedelsleveranser och andra förmågor. Det är det lokala näringslivet som vet var svagheterna finns då, säger han.
Tusenbitarspusslet tar tid att lägga klart, men under tiden ökar möjligheterna att göra rätt ju fler samtal och kontaktytor som finns mellan företagen och myndigheterna.