I år fyller Företagarna Lycksele 100 år, en aktör som haft stor betydelse för förvandlingen av Lycksele från skogsbrukssamhälle till industriort.
De första hantverkarna i Lycksele finns omnämnda redan 1820 då en skomakare och en skräddare slog sig ned här. Fler hantverksyrken tillkom och 1855 hade skaran utökats till färgare, garvare, kardmakare, snickare och smed. Hantverkarna började alltså tidigt spela en betydande roll i Lyckseles historia.
Det skulle dock dröja fram till 1919 innan den första hantverksföreningen bildades. Antalet medlemmar vid starten uppgick till 16 personer inom 13 olika hantverksyrken.
En förening som funnits så länge har varit med om Lyckseles förvandling, från skogsbrukssamhälle till modern industriort. Föreningen har under alla år aktivt medverkat till denna positiva utveckling.
Många händelser och engagerade människor har haft stor betydelse för föreningen och dess målsättning, ett livskraftigt näringsliv. Föreningens medlemmar vid starten 1919 var
Smedsmästare E Lindgren
Målare H Edström
Skräddare O Näslund
Bagare A Hellström
Kakelugnsmakare EA Johansson
Sadelmakare O Lundberg
Kopparslagare T Bäcklund
Slaktare K Broberg
Snickare KA Tegelström
Garvare R Häggström
Juvelerare H Öhman
Skräddare Wedlund
Garvare K Johansson
Faktor CM boden
Samt strykerskorna Hilma och Maria Persson.
Ett brett urval av hantverkare som behövdes för ett växande samhälle.
Utöver dessa medlemmar, som alla betydde mycket för förenings utveckling, kan nämnas, Lyckseles kanske första större industriman, EP Lindblom, som drev sågverk och snickerifabrik och under flera perioder var ordförande i föreningen.
Solidaritet och arrangörsvilja
Den första tiden fördes en hård kamp för föreningens tillvaro och överlevnad. I och med anslutningen till Västerbottens Lappmarks Hantverksdistrikt 1932 skedde dock en omsvängning till det bättre. Föreningen fick nytt liv och samma år diskuterades frågan om att arrangera en hantverksutställning i Lycksele, vilken kom att genomföras 1949.
I Hantverksföreningens skrift inför 50-års jubiléet finns utdrag ur gamla protokoll från bildandet fram till 1969, många av dem med intressanta noteringar;
- Årsavgiften bestämdes 1920 till 10 kronor som skulle betalas halvårsvis med 5 kronor.
- Stora Hotellet erbjöd sig 1931 att hyra ut lokal för föreningens möten mot en kostnad på 2 kronor/mötestillfälle.
- Kriget sätter sina spår och Hantverksföreningen beslöt 1940 att som hjälp sända 100 kronor till Finlands hantverkare. Dessutom anmodades medlemmarna att - som man uttryckte det - ”mangrant ingå i Lycksele Skytteförening”.
Under perioden 1945 – 1975, var en ny generation verksam.
Lycksele tätort börjar nu expandera och kommunen slås samman med lands-kommunen, Kristineberg och Örträsk. En bidragande orsak till expansionen var den stora vattenkraftsutbyggnaden av Umeälven. Stadsdelar som Södermalm och Norrmalm växer fram.
Betydande insatser för föreningen utförde bl.a Målarmästare Bertil Henriksson,
Filialföreståndare Rune Hedlund, rörentreprenör Jerker Lindgren, boktryckare Karl Erik Berggren och byggmästare Runo Nygren. Ett stort steg för föreningen var tillkomsten av det första industrihuset på Hällan.
Under kommande år 1975 – 2000 växer industriorten Lycksele fram.
Från att ha varit helt beroende av skog- och gruvnäring börjar lokaliseringen av avancerade industriföretag att prägla samhället. Företag som Assa-Stenman, Lindab Nord, Algots, Alfa Laval, etablerar filialer. I dagsläget har dessa företag flyttat från Lycksele men under tiden har en mycket livskraftig verkstads- och träförädlingsindustri vuxit fram.
Föreningen arbetade mycket aktivt tillsammans med kommunen för att starta ett Näringslivskontor. Den förste kommunala näringslivssekreteraren blev föreningens mycket duktige Rune Hedlund. Samarbetet med Lycksele Kommun blev under denna tid allt värdefullare och satsningen på ett Industrihusbolag med lokaler har varit helt avgörande för småföretagens positiva utveckling.
Lyckseles näringsliv har breddats med en rad tjänsteföretag, många framgångs-rika på nationell nivå, som blivit ett viktigt komplement till industriföretagen
Föreningen och dess medlemmar utgör idag en bred samarbetspartner till kommunen och tar aktiv del i olika projekt.
Medlemmar har aktivt deltagit i medfinansiering av bl.a. Nybyggarstatyn i Umeälven och inte minst i aktuella Team Pontare.
Under sina 100 år har föreningen genomfört otaliga utställningar och andra nätverksbyggande projekt. De flesta i samarbete med Lycksele Köpmannaförening.
Det första och i särklass största projektet genomfördes vid föreningens 30-års jubileum dem 16 juli – 7 augusti 1949. Lappmarken visar besöktes av ca 50.000 personer.
Från år 1978 och ett antal år framåt genomfördes ett antal temadagar i samarbete med Lycksele Djurpark.
Den första Uppfinning – Produktion – Sysselsättning inleddes med en debatt med Gustaf Olivercrona, känd från TV, som debattledare. Vid samma tillfälle fick Ingemar Stenmark pris och utnämndes till PR-man för Västerbotten. Antal besökare var ca 5.000.
Nästa tema blev Skog – Malm, är alternativet Turism? Ca 4.000 besökare.
Visst vågar vi satsa blev temat 1982, vid detta tillfälle uppmärksammades Mandor Isaksson, som belönades för sin produkt, värmekaminen Oskar.
Besöksantal ca 4.000 personer.
Så följde ca 15 års Temadagar med huvudinriktning Ekonomi. Som huvudtalare medverkade SHB:s chefsekonom Rudolf Jalakas på ett oförglömligt sätt.
År 2000 var Inlandsmässan det första samarbete med Vilhelmina och Storuman kring en varumässa. Ca 3 000 personer besökte Tannen och mässan.
En Dag på Sta´n är det projekt där 70- 100 företag tillsammans med kommunen visar upp sina produkter och tjänster. Denna dags besöks årligen av ca 4.000 människor som uppskattar att se vad företagen står för.
Förutom denna typ av projekt har föreningen deltagit i EU-projektet Näringsforum, som pågått under tre år och haft som mål att skapa tillväxt och samverkan mellan företag.
Föreningen har aktivt arbetat med utildningar t.ex. ”Unga företagare” som syftat till att bereda vägen för generationsskiften i familjeföretagen.
I 100 år har företagare i Lycksele gjort mycket bra för kommunens utveckling - visst är det fantastiskt?
