”Ett nej är ett nej – även när det gäller kollektivavtal”

Experten höll en uppskattad dialog med deltagarna som gavs utrymme att ställa sina många frågor. Inledningsvis diskuterades Lagen om anställningsskydd (Las) och Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) men den brinnande punkten var kollektivavtal.

– Det är ett väldigt hett ämne just nu, säger Argulander.

Sex av tio företag med en till 49 anställda i Sverige har inte kollektivavtal. Många uppger att det ger för hög administrativ börda, att det är för dyrt och krångligt samt att man själv vill bestämma hur mycket lönerna ska öka. Vid en handuppräckning under lunchmötet i Skurup visade det sig att färre än hälften av deltagarna hade kollektivavtal i sina företag.

– Vi som organisation har inget emot kollektivavtal, men vi ser att det kan vara besvärligt för mindre företag. Ett nystartat företag har inte alltid råd med det, säger Argulander.

Juristen upplever att det finns ett motstånd hos politikerna att ta i frågan (till stor del på grund av situationen mellan Tesla och If metall) och att fackförbunden har en tendens att hitta på saker. Det strider mot svensk grundlagsstiftning att tvinga någon in i ett avtal.

– Vi har stridit hårt för det här och stuckit ut hakan. Jag har stått i tv och sagt att vi måste respektera ett nej. Det har jag fått en del kritik för men så länge vi har den lagstiftningen så tycker jag att man har rätt att säga nej till kollektivavtal, säger hon och tillägger:

– Jag har gjort mig osams med många för att jag säger att man måste respektera att ett nej ska vara ett nej.

Lagstiftningen och facket säger att ju större en arbetsgivare är desto mer ska den tåla. Detta då de stora bolagen har andra resurser än fåmansföretagare. Tesla kan stå emot, de lär inte teckna kollektivavtal, men de kanske kommer avveckla sin verksamhet i Sverige. Ett litet bageri har inte samma möjligheter och kan därför känna sig tvingade att vika sig.

– Det finns vissa mer militanta fackliga organisationer, IF metall tillexempel, säger Argulander.

Nu ser vi hur en del tar till stridsåtgärder och sympatiåtgärder, något som kan vara förödande för företagare. En restaurangägare som inte får sina sopor hämtade kan inte få sin verksamhet att gå runt. Företagarnas expert tycker att det borde vara förbjudet att göra den typen av åtgärder som skadar någon annan.

– Bara för att man inte har kollektivavtal betyder det inte att man har ett sämre eller mindre rättvist företag, säger hon.