Hejdå 2023!

Vissa år kan vara svåra att släppa taget om, men det är lätt att säga adjö till ett år präglat av hög inflation och höga styrräntor där företagen även pressats av konjunktur, el- och inköpspriser. De krympande marginalerna resulterade i företagens största lönsamhetsförsämring sedan 90-talskrisen och konkurser har också rapporterats ligga på de högsta nivåerna sedan dess.

Historiskt många konkurser 2023.

Svensk mjuklandning

Den stora frågan är då om vi äntligen går från mörker till ljus under 2024? De köldrekord som omfamnat Sverige i dagarna förutses i alla fall inte spegla sig i 2024. Institut och bankekonomer tror på en fortsatt krympande ekonomi, stigande arbetslöshet och hushåll som håller hårt i plånböckerna, men trots aviseringar om ett tufft år är tolkningen att Sverige går in för mjuklandning under året. Prognosen är dämpad inflation och efterföljande räntesänkning samt en potentiell tillväxt och vändning senast under 2025.

Gör ljuset i tunneln starkare.

Ingen politisk kursändring i sikte

På politikens (och mediernas) dagordning lär frågor om (gäng)kriminalitet och brottslighet fortsätta ligga högt. I den omförhandling som gjorts av Tidöavtalet till det som har kallats version 1.1 för att markera att det är en mindre uppgradering kvarstår samarbetspartiernas ursprungliga sex områden: sjukvård, klimat, kriminalitet, migration och integration, tillväxt och hushållsekonomi och skola. Nya frågor har lagts i utredningar, bland annat en kartläggning av hur mycket invandringen har kostat och en reformering av strandskyddet. Till dessa kommer överenskommelsen om klimatpolitiken, där man gemensamt kommit överens om att verka för att få ner utsläppen till netto noll 2045. Även färdplanen för ny kärnkraft och regeringens kommande infrastrukturproposition väntas läggas in i Tidö-projektet framåt. 

Vad kan vi vänta oss av Tidöavtalet 2.0?

Fram för företagsamma förslag

Regeringen har mötts av kritik om att det går för långsamt. Inte minst hade överenskommelser i Tidöavtalet förväntats levereras snabbare. Allt eftersom fler beställda utredningar är på gång att presentera sina resultat hoppas sannolikt Ulf Kristersson att snart kunna sätta fart på reformerna. Företagarnas är alltid redo att sända in svar på remitterade förslag. Vi förväntar oss att åsikterna från Sveriges små och medelstora företagare väger tungt. Redan nu ser vi fram emot Yrkesvuxutredningen (februari), kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag, den så kallade 3:12-utredningen liksom Produktivitetskommissionens delredovisning (båda maj). Här kommer vi pusha för företagsamma förslag som underlättar kompetensförsörjning, sunda entreprenörsskatter och tillväxtfrämjande.

Företagarnas remissyttranden.

Småföretagens röst i valdebatten

Vad händer då i övrigt 2024?

• 40 procent av världens befolkning går till val i över 40 olika länder, bland annat i USA, Indien och Storbritannien.
•  För vår del är det dags att gå till valurnorna då de 21 svenska europaparlamentarikerna utses den 9 juni. Företagarna kommer självklart hålla fanan högt och utgöra småföretagens röst i valdebatten.
•  Från årsskiftet är det Belgien som har ordförandeskapet det första halvåret och lyfter frågor som att skydda demokrati, medborgare, gränser samt stärka konkurrenskraften och främja den gröna omställningen. Ett viktigt vägval som vi ser för EU är att anta en ambitiös strategi för den inre marknaden. Hinder för den fria rörligheten för kapital, företag och arbetskraft behöver kontinuerligt skalas ned. Fler frihandelsavtal med andra länder behöver också vara en tydlig prioritering. I dessa förhandlingar bör små och medelstora företags exportmöjligheter vara vägledande. 

Minska regelbördan

Välkommet fokus på regelförenklingsarbete.

Från Företagarnas sida lägger jag in ett starkt önskemål om att regeringen börjar leverera ännu mera på den första paragrafen under Tidöavtalet avsnitt Tillväxt och hushållsekonomi, ”Lägre administrativa kostnader för företagen”. Innan jul fick vi ju äntligen besked om att återrapporteringskrav om förenkling för företag skrivs in i ett trettiotal myndigheters regleringsbrev för 2024. Fortsätt så! Men glöm heller inte att säkra upp att det faktiskt ger effekt. För allt som sänker de administrativa kostnaderna hjälper företagen att växa. Och är det något vi vet så är det att när företagen växer så växer Sverige!