Under det sista kvartalet 2020 sjönk BNP något, efter ett mycket starkt tredje kvartal. Utvecklingen var en följd av förnyad smittspridning och förnyade restriktioner, vilket bland annat ledde till minskad konsumtion från hushållens sida. Likväl, för helåret 2020 minskade BNP med 2,8 procent jämfört med året före, vilket är betydligt bättre än vad många bedömare förväntade sig i början av året och vid pandemins utbrott. 

Och det är väl här någonstans som man kan skönja vart vi ändå är på väg. För trots att ytterligare restriktioner införts från den 1 mars verkar återhämtningen återigen vara på fast mark. Stockholmsbörsen noterade nya rekordnivåer och internationellt har positiva nyheter om vaccin bidragit till optimism, liksom framsteg för USA:s president Joe Bidens stödpaket som klubbats igenom i rasande takt och kommer att få konsekvenser internationellt.

Räntesänkning inte aktuell

En räntesänkning är inte aktuell, behovet av en expansiv penningpolitik och låga räntor kommer finnas kvar under en lång tid för att fortsätta stödja ekonomins återhämtning. Inflationen tycks dessutom vara på väg upp och tillfälliga minskningar i konsumtion och investeringar härleds snarast till mer eller mindre framtvingade nedstängningar eller aktiviteter som inte går att genomföra på grund av pandemin. Räntesänkningar skulle därför bara bli aktuella om pessimismen i ekonomin skulle tillta och krisen sprida sig till ytterligare sektorer, enligt Riksbanken.

SEB:s senaste Företagarindikator som presenterades häromdagen visar på en avvaktande, men också något mer optimistisk inställning till de kommande tre månaderna. Detta trots att omsättning, likviditet och arbetstid utvecklas mindre positivt för fjärde månaden i rad enligt företagarna i undersökningen. Det är den senaste tidens förnyade oro kring smittspridningen och därmed ökad risk för nya och omfattande restriktioner som avspeglar sig i företagarnas framtidssyn. 

Företagare är optimister

Företagarnas egen konjunkturundersökning, Småföretagsbarometern, visade för ganska exakt ett år sedan, att fallet i konjunkturindikatorn tilltog under mars och april när pandemins effekter på näringslivet blev alltmer tydliga. Hela 19 av Sveriges 21 län upplevde en svagare konjunktur jämfört med mätningen 2019. Prognoserna för sysselsättning, omsättning och orderingång uppvisade en kraftig nedgång inom alla tre områdena.

Inte alla företag vill eller kan växa sysselsättningsmässigt, men för att driva företag framgångsrikt måste man tro på sin affärsidé – det ligger i företagandets natur. Småföretagsbarometern har sedan mätningarna inleddes på 1980-talet, visat att svenska företag generellt är relativt optimistiska om utvecklingen framöver. De flesta företagare är dessutom mer optimistiska om det egna företagets expansion och fortsatt tillväxt, än om utvecklingen för ekonomin i stort. Jag förväntar mig därför att årets Småföretagsbarometer, som presenteras i maj, även den kommer visa på ökad optimism. 

Motsägelsefulla restriktioner

Swedbanks Inköpschefsindex för svensk tillverkningsindustri uppvisar redan nu en hög aktivitetsnivå, liksom Business Swedens exportschefsindex. Första kvartalets Exportchefsindex var faktiskt den högsta noteringen sedan andra kvartalet 2018. I takt med att världsekonomin fortsätter att återhämta sig får alltså den svenska tillverknings och export välbehövlig draghjälp. Värre ser det ut för inhemska konsumentnära verksamheter, inte minst hotell- och restaurangbranschen som nu drabbas av ytterligare, till synes ganska omotiverade restriktioner.

Eller hur ska man annars tolka Folkhälsomyndighetens chef? Han noterade att smittspridningen ökar i Europa oavsett vilka restriktioner som gäller i de olika länderna samtidigt som han tillsammans med regeringen, under en presskonferens radade upp en rad skärpningar av restriktioner, vissa med start så gott som omedelbart. Serveringsställen, med eller utan alkoholservering, ska stänga redan klockan 20:30. Sällskap på över en person är förbjudna på kaféer och restauranger som ligger i en galleria. Ytterligare utrymme per person kommer att krävas i allt från köpcentra och gym till andra lokaler där det vistas många människor.

Otydlighet ökar kostnader

Det faktum som allt för sällan tas upp under de ändlösa presskonferenserna är att de förvirrande och motsägelsefulla restriktionerna får enormt stora ekonomiska konsekvenser för de företag och verksamheter som påverkas. Bristen på tydlighet och konsekvens i myndigheternas kommunikation bidrar till att öka kostnaderna, eftersom det försvårar planering.

Otydligheten kring vad som faktiskt gäller kan också ett av skälen till att den svenska smittspridningen tidvis ökat snarare än minskat, trots restriktioner. Antalet fall av covid-19 fortsätter att vara oroväckande högt i Sverige. Samtidigt har fler virusvarianter upptäckts runtom i landet, vilket riskerar att få fart på smittspridningen ytterligare, och en tredje våg tycks nära förestående om inte redan här, beroende på vem man frågar.

Alla skyller på någon annan 

Avsaknaden av ett tydligt och enat ledarskap och raka besked kring vaccinationen understryker problemen. Inställa leveranser, vaccindoser som sparas eftersom det finns en oro över att nästa leverans dröjer och kaos kring vaccinbokningarna. Från statligt håll hänvisar politiker till regionerna för utrullningen av vaccinationen. I regionerna möts du av olika svar beroende på vilken region du bor i. Sveriges vaccinsamordnare står i sin tur med en dåres envishet och återupprepar sitt alltmer slitna mantra om midsommar som deadline. Fenomenet alla skyller på någon annan blir alltmer tydligt som kanske det enda exemplet på tydlighet i svensk coronastrategi. Så vad ska en företagare klamra sig fast vid i dessa ovissa, otydliga tider?

Att de högsta företrädarna för regering och ansvariga myndigheter själva slarvat eller helt enkelt struntat i att följa restriktioner, undergräver givetvis förtroendet ytterligare. 

Kanske ändå denna insikt och medskick till Rosenbad. Om återhämtningen ska kunna ta fart på riktigt och omfatta mer än industrin, behövs tydlighet och förutsägbarhet.