Leve näringsfriheten!
Sverige är ett fantastiskt företagarland. Från våra världskända storföretag som Ikea, Spotify, Tetra Pak och Ericsson till startups i innovationsframkant. Men också de hundratusentals företagare som skapar majoriteten av nya jobb i ekonomin. Flera reformer över tid har förbättrat det svenska företagsklimatet. Men det finns också företagarfientliga regleringar och krav som leder tanken till sämre tider.
Näringsfrihetsförordningen 1864
Jämfört med många andra länder i världen går det också snabbt och lätt att starta företag i Sverige. Grunden till den svenska näringsfriheten lades genom näringsfrihetsförordningen, under finansministern Johan August Gripenstedt, 18 juni 1864 – på dagen 157 år sedan i dag!
“Svensk man och kvinna är /…/ berättigad att i stad eller å landet idka handels-, eller fabriksrörelse, hantverk eller annan hantering; att till utrikes ort utföra eller därifrån införa samt utrikes orter emellan fortskaffa varor”, stadgade förordningen.
Nedmontering av skråväsendet
De första stegen togs redan 18 år tidigare, 1846, då skråtvånget började monteras ner. Skråväsendets nedmontering innebar att vem som helst kunde börja med vilket hantverk som helst, utan krav på kompetensbevis eller medlemskap i någon yrkesförening. Avskaffade regleringar innebar att fler kunde arbeta med det de ville och var bra på – och både utbudet och konkurrensen stärktes för konsumenter.
Decennier, sekel och ett millenniumskifte har passerat. Hur mår näringsfriheten i dag? Genom smarta reformer har det svenska företagarklimatet de senaste decennierna gått från att vara mediokert till att bli rätt bra. Det kan vi dock inte ta för givet. Näringsfriheten är grundlagsfäst i Regeringsformen, men vi behöver alltid vara uppmärksamma på hot mot friheten.
Pandemin har inskränkt näringsfriheten
Under pandemiåret har näringsfriheten inskränkts på en mängd områden. Deltagarbegränsningar och reserestriktioner har omöjliggjort verksamheten i många branscher. Förkortade öppettider och ett maxantal för gäster på restauranger har inneburit akut minskade intäkter. Tomma läktare och inställda föreställningar har gått hårt åt evenemangs- och nöjesbranscherna.
Hoten mot näringsfriheten
Nu ser restriktionerna äntligen ut att vara på väg att lyftas, om än med viss osäkerhet. Men det finns andra hot mot näringsfriheten. Vi har de senaste åren sett ökade krav i lag på företagares ”ekonomiska skötsamhet”, kunskapsnivåer och tidigare förehavanden, vilket är steg bort från principen om näringsfrihet – och för oss mot en slags näringslicens. Tankar om ett ”körkort” för att få driva företag har ibland lyfts, även i statliga utredningar – men har tack och lov förkastats.
Även om formella tillståndskrav endast finns för en handfull yrken, har mängden krav på företagare ökat lavinartat: personalrapportering, entreprenörs- och beställaransvar, ansvar för att förhindra penningtvätt, utökat producentansvar, ägar- och ledningsprövning, rapporteringsplikt för rådgivare, personalliggare, kassaregister, kontrollplikt enligt tobakslagen, certifieringar, rehabiliteringsplaner och arbetsmiljöansvar. Listan här är tyvärr inte komplett.
Se helheten
Varje ny reglering eller nytt krav har sin fina motivering. Varje motivering kan verka rimlig för sig, men när en stor mängd nya regleringar läggs på företagare innebär det att det i praktiken blir allt svårare att driva företag. Vem tar ansvar för den helhet som varje företagare ska möta?
Näringsfriheten behöver bevakas, och säkras. När vi i dag firar näringsfrihetens dag bör vi också tänka framåt: Vad är dagens motsvarighet till skråtvång och näringsregleringar, som skulle kunna avskaffas?