Med rätt att stöda – omställningsstödets alla turer
Efter en höst och vinter där regeringen, samarbetspartierna och oppositionen bollade frågan om omställningsstödet till krisdrabbade företag mellan sig, kom slutligen ett besked i mitten av februari. Omställningsstödet öppnades igen för ansökan om stöd för perioderna augusti-december 2020 och januari-februari 2021. Sedermera har regeringen meddelat att stödet även kommer att vara öppet mars till och med juni (men fortsatt med retroaktiv ansökan).
Företagarna välkomnade omställningsstödet när det presenterades för nästan exakt ett år sedan – valborgsmässoafton 2020. Ett kontantstöd baserat på omsättningsnedgång var i linje med vad vi hade efterlyst som åtgärd för att understödja krisdrabbade företag.
LÄS ÄVEN: Äntligen! Omsättningsstöd viss lindring.
LÄS ÄVEN: För sent och för snävt.
39 miljarder blev 2 miljarder
Sedan dess har mycket hänt. De 39 miljarder kronor som utfästes som stöd för mars-april 2020 blev i realiteten bara två miljarder. För hela 2020 betalades endast 5,7 miljarder kronor ut i omställningsstöd. Korttidsstödet – som täcker löner för permitterad personal, alltså ett stöd till anställda – användes långt mer, såväl i antal miljarder kronor som i antal företag som sökte det. ”Omställning” i omställningsstödet innebar i realiteten inget krav på att företaget behövde ställa om; vilket förvisso var bara bra, då få företagare kunde vetat sommaren 2020 exakt vad man skulle ställa om till.
När ansökan om omställningsstöd för månaderna augusti och framåt öppnade, framkom att stödet hade nya villkor. Vissa var positiva – små företag kan nu få 90 procent av kostnader täckta. Andra var mer problematiska: beräkningsgrunden innefattar nu avräkning av ett ”täckningsbidrag”, som beräknas utifrån nettoomsättning och vissa kostnader.
LÄS ÄVEN: Fixa buggarna i företagsstöden.
Ingen konsekvensanalys
Den vanliga ordningen vid förändringar av omställningsstödet har varit att regeringen skickat ut förslaget till ändring på remiss till berörda parter. Så skedde inte denna gång. Ingen analys av följderna för företagen av de ändrade reglerna gavs. Inte heller skedde någon ingående diskussion i riksdagen. Reglerna ändrades av regeringen själv, genom att en förordning skrevs om.
För många företag har det visat sig att de nya beräkningsreglerna är problematiska. Finansdepartementets egna beräkningar visar att färre företag fått rätt till stöd med de nya reglerna.
Varför ändrades då reglerna? Jo, alla stödåtgärder måste godkännas av EU-kommissionen, utifrån de så kallade statsstödsreglerna. Kommissionen hade meddelat regeringen att Sverige behövde ändra våra stödregler. Det är inte ovanligt att sådana besked ges – men vanligen får då remissinstanserna avge yttranden, vilket inte skedde nu.
Efter ett par månader av stiltje har frågan nu tagit ny fart, efter att Moderaterna tagit ett initiativ i riksdagen för att ändra regelverket i mer medgivande riktning. Initiativet har fått majoritet och bereds i skrivande stund vidare i Finansutskottet. I morgon fredag ska också en debatt hållas i kammaren i riksdagen om krisstöden. Företagarna bevakar förstås utvecklingen noga.
LÄS ÄVEN: Nya omställningsstödet - en otrevlig överraskning för många.
Begräsningar i grundlagsskyddade rättigheter
Att krisstöden utvärderas och förbättras är mycket välkommet. Det är dock inte det viktigaste. Det som är viktigast är att restriktionerna och begränsningarna kan lyftas så snart som möjligt, och att företag kan börja verka som vanligt igen.
Restriktionerna är i många fall inskränkningar av grundlagsskyddade rättigheter. De kan inte förlängas lättvindigt, med hänvisning till att det finns statliga stöd att söka. Begränsningar i äganderätt och näringsfrihet måste grundas i faktiskt påvisbar ökad smittorisk, och en ordentlig proportionalitetsbedömning. I detta har regeringen inte levt upp till grundläggande krav – och Företagarna har således avfärdat förslaget om att redan nu förlänga pandemilagen fram till januari nästa år.
Vi ser fram emot att ställa om – från pandemibegränsningar till återstartsyra.