Svenska techbolag magneter för riskkapital
Hittills i år har 28 miljarder kronor investerats i Sveriges techbolag. Det är en ökning från 25,3 miljarder förra året och 10,1 miljarder 2018. Sverige lockar därmed till sig mest riskkapital per capita i Europa, enligt rapporten The State of European Tech som nyligen släpptes av Skype-grundaren Niklas Zennströms bolag Atomico.
− Det är en rekordnivå för Sverige och är extra anmärkningsvärt med tanke på dess relativa storlek jämfört med andra länder”, säger Tom Wehmeier, partner på Atomico och medförfattare till rapporten.
I rapporten nämns de svenska riskkapitalbolagen EQT, Creandum och Northzone som alla har fyllt på nya fonder med nya miljarder i kapital under de senaste åren.
Om man blickar ut över hela Europa handlar det även där om ett rekordår. Prognosen är att 347 miljarder kronor kommer flöda in innan årsskiftet. Något som tros ha bidragit till rekordnivåerna av investeringar är ett ökat intresse för Europa från riskkapitalbolag och investerare från USA.
Ökning trots coronakrisen
Investerare tycker inte om ovisshet. Det är något som det funnits gott om under 2020. Många branscher har fått ändrade förutsättningar och företag kämpat för att klara sig. Det kan tyckas märkligt att investeringarna ökat så mycket under samma period.
− Året började väldigt starkt. Januari var en rekordmånad. Sedan, när pandemin slog till såg vi en minskning totalt i det första och andra kvartalet. Men från augusti och september har vi sett rekordnivåer av aktivitet och summor som fortsatt genom oktober och november. Det är vad som gett oss förtroendet att prognostisera att vi är på väg mot ett rekordår, säger Tom Wehmeier.
Trenden under året har gått mot större investeringsrundor på över 848 miljoner kronor vardera vilket drar upp siffrorna även om de utgör mindre än en procent av alla rundor. Svenska exempel på detta är företag som Klarna, Northvolt, Tink, Kry och Voi.
Stockholm tredje hetast i Europa
Under 2020 passerade Stockholm (med 23 miljarder kronor investerat i techbolag under 2020) den tyska huvudstaden Berlin som Europas tredje största tech-hubb. London är fortfarande överlägsen etta (81,4 miljarder kronor) och Paris tvåa (28 miljarder kronor).
Sverige har nu femton företag som värderas till över en miljard dollar (inklusive nio venture capital-backade företag). Företaget med högst värdering i Europa är svenska Klara.
Tack vare det tillgängliga kapitalet och investeringssuget har värderingarna på de europeiska techbolagen drivits upp till rekordnivåer. Även i den här aspekten sticker Sverige ut i mängden.
Sverige är bäst på talangåtervinning
I rapporten mäts även så kallad talangåtervinning vilket innebär i vilken utsträckning äldre generationer av företag hjälper till att få fram en ny generation av framgångsrika företag.
− Vi upptäckte var att Sverige är den plats där det händer mest. Vi spårade fler grundare baserade i Sverige som kommit ur de miljardföretagen än från något annat land. Skype, Klarna, King, Spotify, alla är betydande företag som hjälpt till att driva den trenden”, säger Tom Wehmeier.
Svenska internationellt sett framgångsrika företag anses vara en av framgångsfaktorerna och att det gjort landet till en attraktiv plats för talanger från hela världen.
Branschen är långt ifrån jämlik
Det är sedan länge känt att det finns en ojämlik fördelning av vilka som får in riskkapital. Under 2020 så var det 90,8 procent män som tog in kapital. I enkäten svarar 55 procent av de vita grundarna att det blivit svårare att få in kapital och 67 procent av grundarna som definieras som annan etnicitet.
Reformer behövs
Om Sverige ska fortsätta att vara i toppklass krävs flera politiska reformer som inte bara har att göra med konjunkturen, utan hänger på hela företagsklimatet.
− De mest angelägna reformerna är att införa konkurrenskraftig beskattning av företagande, tillgång till kompetens och en modernisering av arbetsrätten som minskar risken för den som vill anställa personal. Arbetsrätten håller på att förändras och även upplägget om personaloptioner kommer att ändras vilket är glädjande säger Mathias Mellgren Helge, näringspolitisk expert på Företagarna.