Tisdagen den 7 april öppnade Tillväxtverket den digitala ansökningen till stöd för korttidsarbete. Som väntat var trycket högt från start, eftersom många företag väntat på möjligheten att ansöka sedan regeringen aviserade stödet den 16 mars.

På tisdagen hade drygt 24 000 ansökningar inkommit och fler än 16 000 beviljats, trots att det varit påsk. Det visar att Tillväxtverket har arbetat för högtryck och att ansökningsförfarandet på webben hittills fungerat.

Nu har regeringen aviserat att stöd för korttidsarbete även kan sökas för upp till 80 procent av arbetstiden under maj, juni och juli. Det är välkommet för många företagare som har sett alla sina intäkter i stort sett upphöra på grund av viruset.

Med beviljandena och det nya beskedet från regeringen kommer dock nya frågor. Företagare som hör av sig till Företagarna efter att ha fått ett mejl från Tillväxtverket om att stödet beviljats undrar främst vad som gäller för återbetalning, vad som går att ändra i efterhand om förutsättningarna ändras samt har så klart frågor om tisdagens utökade stöd. Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander ger snabba svar.

Vad menas med att man kan bli återbetalningsskyldig?

 Tillväxtverket har varit tydligt med att man ser synnerligen allvarligt på försök att utnyttja stödet brottsligt. Då väntar rättsliga åtgärder och polisanmälan. Men Tillväxtverket säger även att det ska gå att rätta omedvetna felaktigheter i efterhand. Tre månader efter att man fått stödet ska det göras en avstämning för att korrigera stödet efter det faktiska utfallet baserat på arbetad tid.

Det känns olustigt att kunna bli misstänkt för att fuska. Hur ska man tänka?

Tillväxtverket skriver på sin webbplats att arbetsgivare kan rapportera in om något oförutsett inträffat som gör att permitteringen avbryts för de aktuella personerna. Det är därför det finns en avstämning. Tänket bakom upplägget är att snabbt få ut stödet till företagen som behöver det nu och sedan ha uppföljningar och kontrollsystem som motverkat fusk. Som vanlig hederlig företagare ska man inte behöva känna sig misstänkliggjord.

Vågar man ha planerad utdelning i företaget om man avstått lön för att kunna dela ut?

 Det är en svår fråga. Tillväxtverket skriver att det är av uppfattningen att det är olämpligt att företag gör stora aktieutdelningar och samtidigt tar del av stödet för korttidsarbete. Verket har möjlighet att reglera stödet vid avstämningen om det anser att ett företag inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Samtidigt är det ju så att många företagare tar ut både lön och utdelning, helt i enlighet med nuvarande lagstiftning. Om man avstått från lön för att kunna ta utdelning hamnar man i kläm om det skulle ingå i det som Tillväxtverket anser vara olämpligt. Här försöker vi på Företagarna påverka och få klarhet i vad som gäller, men hittills har vi inte fått klara besked.

Vad gör man om företaget plötsligt får jobb till alla anställda igen?

Då finns det inte längre förutsättningar för att få stöd till korttidsarbete och då ska man avbryta det och kontakta Tillväxtverket. Ändras däremot nivån man behöver stöd för är det annorlunda. Om man till exempel har stöd för fyrtio procent arbetstidsförkortning men behöver öka den nivån, då behöver man skriva ett nytt avtal med minst sjuttio procent av de anställda, om man inte har kollektivavtal, och göra en ny ansökan till Tillväxtverket. Ett tips är att inte söka stöd för längre tid framåt i tiden än man kan överblicka för att slippa betala tillbaka stöd. Eftersom ansökan på webben är standardiserad och handläggningen går ganska snabbt kan det vara bättre att söka för en månad i taget än att ta i och söka längsta möjliga period man kan ansöka om i nuvarande läge.

Om jag har ansökt om 60 procent arbetstidsförkortning nu och vill ansöka om 80 procent arbetstidsförkortning, hur gör jag då?

 Om du vill öka procentsatsen för stödet upp till åttio procent behöver du göra en ny ansökan och skriva nya avtal med din personal om du inte har kollektivavtal. Eftersom stödet kommer gälla först från den 1 maj och riksdagen kommer behöva fatta beslut om ändring i lagstiftningen kommer detta förmodligen inte vara klart till den 1 maj. Då kommer Tillväxtverket precis som med nuvarande stödet kunna bevilja detta retroaktivt när lagändringen är klar och har beslutats i riksdagen. Exakt hur ansökan ska göras får vi återkomma till när det klarnat kring hur regeringen har tänkt sig detta.

Vem blir återbetalningsskyldig, företaget eller ägaren?

Det beror på bolagsformen. Om man är enskild näringsidkare och söker stöd för korttidsarbete för anställda i den enskilda firman är det du som privatperson som är företaget och därmed också återbetalningsskyldig. För aktiebolag gäller dock som vanligt att det skillnad på företagets ekonomi och ägarens. Det är företaget som ska betala tillbaka i normalfallet.