Läs hela remissyttrandet som pdf.
Promemorian föreslår moderniserad energiplanering och genomför delar av EU:s energieffektivitetsdirektiv för trygg energiförsörjning, effektiv energi- och effektanvändning samt ökad energieffektivisering i offentlig sektor.
Dels föreslås en ny lag om energiplanering i kommuner och regioner som ska ge underlag för fysisk planering och distributionsnätsföretagens nätutvecklingsplaner.
Dels föreslås att kommuner och regioner ska upprätta långsiktig planering för energieffektivisering och energirapportering och bland annat rapportera offentliga organs årliga energianvändning till Energimyndigheten.
Dels föreslås utökad uppgiftsskyldighet för vissa företag som använder stora mängder effekt, planerar stor energi- eller effektanvändning eller yrkesmässigt lagrar energi.
Dels föreslås en ny lag om offentliga inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader.
Företagarna välkomnar en moderniserad energiplanering och tillstyrker inriktningen att kommuner och regioner ska ta ett större ansvar för att planera för energibehovet, men är oroliga att det kan bli ett ensidigt fokus på energieffektivisering. Det är viktigt, men bidrar inte till att nå regeringens mål om att möta ett energibehov om 300 tWh till 2045. Sverige har en lång historia av arbete med energieffektivisering och de största nyttorna finns nu snarare i utbyggd elinfrastruktur, ett mer transparent energisystem och bättre incitament för producenter av el och stödtjänster på elmarknaden. Företagarna tillstyrker en mer samordnad energiplanering, men den får inte användas som ersättning för nödvändiga investeringar i energiförsörjning och nätkapacitet.
Samtidigt avstyrker Företagarna förslaget om att ta bort det uttryckliga skyddet mot onödig uppgiftsbörda. Ett uttryckligt proportionalitetsskydd bör finnas kvar. Det bör klargöras vad som avses med en ”stor mängd energi eller effekt”, vilka uppgifter som får begäras och när en planerad verksamhet omfattas. Kommunerna bör i första hand använda redan tillgängliga uppgifter och undvika dubbla uppgiftskrav.
Företagarna avstyrker också förslaget om krav på energieffektivitetsprestanda vid inköp av varor, tjänster och byggnader. Kraven som ställs vid offentlig upphandling ska vara relevanta, proportionerliga och tydligt kopplade till det som upphandlas.
Slutligen anser Företagarna att frågan om energieffektivitet behöver ses ur en svensk kontext även när det handlar om EU-gemensamma förändringar. EU är fortfarande beroende av fossila bränslen för sin el- och värmeförsörjning, och många medlemsländers saktfärdiga omställning till energislag med lägre utsläppsintensitet sätter Europa i en obekväm sits, där vi som kontinent blir mer beroende av energiimport. I Sverige har vi redan ställt om till en fossilfri elenergimix, och nackdelarna med ökad elkonsumtion är betydligt mindre för klimateffekter eller självförsörjning.
