Läs hela remissyttrandet som pdf.
Utredningen föreslår hur svensk lagstiftning bör anpassas till EU:s avskogningsförordning (EU) 2023/1115 (EUDR). Förordningen förbjuder försäljning inom EU och export av vissa råvaror och produkter (bland annat trä, soja, nötkreatur, palmolja) om de inte är avskogningsfria, producerade i enlighet med nationell lagstiftning och omfattas av en korrekt genomförd due diligence. För att Sverige ska kunna klassas som ett lågriskland krävs kompletterande regler och en effektiv tillsynsstruktur. Utredningen föreslår bland annat en ny lag, ändringar i skogsvårdslagen, samt sanktionsbestämmelser som inkluderar både administrativa avgifter och straffrättsliga påföljder.
Företagarna tillstyrker i stort syftet med EU:s avskogningsförordning – att minska unionens bidrag till global avskogning och skogsförstörelse. Samtidigt anser vi att det är av avgörande betydelse att de förslag som nu föreslås i svensk rättsanpassning tar full hänsyn till svenska förhållanden och inte leder till oproportionerliga administrativa bördor, särskilt inte för små och medelstora företag. Vi delar utredningens synpunkt att nuvarande regler är mer än tillräckliga för att Sverige ska motverka avskogning.
Avskogningsförordningen är utformad för att hantera ett globalt problem – den storskaliga skogsskövlingen, främst i tropiska områden. Sverige har helt andra förutsättningar. Landet är till två tredjedelar täckt av skog, och det svenska skogsbruket regleras redan av en omfattande miljölagstiftning. Det föreligger inte någon generell risk för avskogning i Sverige.
Vi efterfrågar en implementering som innebär så små ingrepp som möjligt i förutsättningarna att bedriva svenskt skogsbruk, eller sälja svenska skogsprodukter, samtidigt som det är viktigt för Sveriges konkurrenskraft att vi uppnår de krav som krävs för att Sverige ska klassas som ett lågriskland i förordningens mening.
