headphones newspaper video-player
Foto: Shutterstock.com

Remissyttrande: SOU 2020:60 Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn

I grunden anser Företagarna att den mest rättframma reformen hade varit att avskaffa de skatterättsliga företrädaransvarsreglerna helt, till förmån för de regleringar av personligt ansvar som finns genom aktiebolagsrätten, skadeståndsrätten och straffrätten. Utredningen har emellertid genom direktiven varit förhindrad att föreslå ett helt avskaffande.
Publicerad 31 mar 2021

Läs hela remissyttrandet över SOU 2020:60 Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn (pdf).

Företagarna välkomnar att utredningen har genomförts. Företagarna har framhållit nödvändigheten av att begränsa det skatterättsliga företrädaransvaret ett flertal gånger de senaste åren. Utredningens förslag om rådrumsregel har likaså dryftats tidigare, bland annat i Entreprenörskapsutredningen (SOU 2016:72).

Specifika synpunkter

Företagarna har varit representerade genom en förordnad expert i utredningen, som har medförfattat ett särskilt yttrande (s. 329-341 i betänkandet). Företagarna ansluter till de synpunkter som framförs i det särskilda yttrandet. I huvudsak vill vi framhålla följande:

  • Att förtydligandet av vad som ska beaktas i bedömningen av det subjektiva rekvisitet enligt utredningen ska ses som en kodifiering av nu gällande domstolspraxis, innebär att förändringen får begränsad effekt. Hela poängen med att genomföra förändringar av regelverket för att uppnå de mål som anges i utredningsdirektiven måste vara att gå längre än rättspraxis. Exempelvis riskerar formuleringen ”insett eller borde ha insett” att tolkas utifrån styrelseledamöters och andra företrädares formella skyldighet att ha uppsikt över bolagets ekonomi, och inte den aktuella företrädarens faktiska situation och möjlighet till insyn i hur bolaget skötts till vardags. Förslaget till omformulering i remissvaret från Näringslivets Skattedelegation kan tjäna som vägledning för hur en begränsning av tillämpningsområdet kan ske.
  • Så länge den i rättspraxis fastslagna huvuddefinitionen av ”verksamma åtgärder” – att ansöka om konkurs eller rekonstruktion – fortsätter att vara villkoret för att frigöra sig från personligt betalningsansvar, kommer den konkursdrivande effekten i allt väsentligt att kvarstå även med utredningens förslag.
  • Huruvida staten som borgenär de facto lidit skada av den fortsatta driften av företaget, samt om företrädaren vidtagit normala företagsekonomiska åtgärder för att komma till rätta med de ekonomiska problemen, bör beaktas i bedömningen av om grov oaktsamhet föreligger.
  • Situationerna vid omprövningsbeslut måste åtgärdas, genom ett högre krav på att en oriktig uppgift ska ha ansetts lämnats medvetet, alternativt att bedömningstidpunkt flyttas från den ursprungliga förfallodagen till dagen för omprövningsbeslutet.
  • Befrielsegrunderna bör utökas och i högre utsträckning beakta vilka åtgärder företrädaren vidtagit för att försöka rädda företaget, liksom vad företrädarens subjektiva skäl för agerandet har varit.
Taggar
Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap

Medlemskapet ger dig rabatter, rådgivning och nätverk.

Bli medlem – tillsammans skapar vi bättre förutsättningar

Gå med idag!

Här listar vi 49 anledningar till varför du ska gå med i Företagarna.

Nätverk

Som medlem i Företagarna har du tillgång till Sveriges största nätverk för företagare.