I företagarnas årliga finansieringsrapport framgår att en klar majoritet (78 %) av alla företag som gjort investeringar finansierar dessa med löpande intäkter och egen intjäning. Nära 40 procent av företagen tar dock in externt kapital i form av tillskott från ägare, banklån eller lån från ägare, familj eller vänner.

Ladda ner rapporten här.

 Av de företag som gjort investeringar och haft behov av extern finansiering, upplever drygt hälften av företagen (53 %) att det är ganska eller väldigt svårt att finansiera företagets investeringar under de senaste tolv månaderna. Motsvarande siffra i 2016 års finansieringsundersökning var 60 procent.

Av de företag som har, eller har sökt, lån tycker 30 procent att banken inte gör en rimlig bedömning av kreditrisken och verksamheten. Hela 39 procent anser att bankens krav på pant och säkerhet är orimliga. 58 procent av företagarna anger att de eller en anhörig någon gång har ställt personlig borgen för kredit till företaget. Två av tre företagare tycker att deras företagande utgör en privatekonomisk risk och mer än var femte företagare anser att det i hög grad utgör en privatekonomisk risk.

-  Det finns anledning att vara optimistisk när det gäller konkurrenssituationen på finansmarknaden. Det vi ser just nu är en stor aktivitet kring så kallade fintechbolag. Men även om nya finansieringslösningar växer fram tar det tid innan det stora flertalet känner till och börjar använda dessa. Företagarna har därför genom initiativet Finansieringsportalen samlat en rad alternativ till företagare som söker finansiering men som inte nödvändigtvis behöver ett traditionellt banklån. Initiativet riktar sig till företagare som tröttnat på storbankernas attityder, dyra räntor och omständliga låneprocedurer, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

I genomsnitt betalade företagen 3,7 procent i ränta på företagets lån, vilket är detsamma som i 2016 års undersökning. Större företag har betydlig lägre ränta än mindre företag. Räntan är dock inte det svåraste gällande extern finansiering i allmänhet. De flesta anger att höga krav på säkerhet (t ex personlig borgen) utgör det största problemet.

-        Företagarna har även tagit ytterligare steg för att förbättra småföretagens förhandlingsposition i förhållande till bankerna. Med Företagarna Ränteanalys kan företagare jämföra räntor, omförhandla lån samt bli mer framgångsrik i sökandet efter alternativa och mer skräddarsydda finansieringslösningar. Analyserna av 1 500 företagslån hittills visar att småföretagare betalar i snitt 1,34 procentenheter för mycket för banklånen. Lojalitet ger inte alltid de goda villkor som företagen behöver för att kunna växa och investera, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

För att lindra finansieringsproblemen för små och medelstora företag behövs en bred palett av åtgärder, där staten, bankerna och näringslivet gemensamt tar sig an problemet. Företagarna föreslår en rad åtgärder för att underlätta finansieringen till små och medelstora företag.

För att underlätta finansiering för småföretag föreslår företagarna:

• Gör det lättare att växa med eget kapital. Undersök möjligheterna att vidga investeraravdraget för den som investerar i onoterade bolag genom bolag vid start eller nyemission. Det bör även undersökas ifall Investerarsparkontot kan användas för investeringar i onoterade bolag.

• Sänk skatten på aktier och personaloptioner så att småföretag kan erbjuda nyckelmedarbetare att bli delägare när de inte kan konkurrera med höga löner. Den som själv deltagit i värdetillväxten i framgångsrika företag är ofta beredd att senare investera i andra växande företag.

• Alternativa finansieringslösningar. När bankfinansiering upplevs som oåtkomligt för allt fler företagare måste företagare börja se sig om efter alternativa finansieringslösningar. Detta inkluderar utökade möjligheter till så kallad crowdfunding och crowdlending.

• Underlätta för fler utmanare till storbankerna för en bättre konkurrens på bankmarknaden. Företagarna vill att regeringen tillsätter en utredning för att se över etableringshinder på den svenska bankmarknaden, utredningen bör även ta ställning till regionala förutsättningar för kreditgivningen.

• Säkerställ att betaltiderna kortas och se till att den offentliga sektorn föregår med gott exempel.

• Ställ krav på att bankerna öppet redovisar riskvikter för olika kundsegment och deras grunder. Alla småföretag är inte högrisklåntagare. Här har både media och de finansiella myndigheterna en viktig roll att spela.

• Säkerställ att de statliga finansieringsinsatserna verkligen kommer de små och växande företagen till del genom ett ökat fokus på sådd-fasen. Utökad lånefinansiering genom exempelvis tillväxtlån eller innovationslån kan vara en framkomlig väg. Genom de statliga aktörerna bör företagen även i högre grad informeras om vilken finansiering som finns tillgänglig genom de statliga aktörerna och EU eller genom andra alternativa finansieringskällor.

• Ett modernt välfärdssamhälle måste värna individers och företagares möjligheter att frigöra sig från tidigare problem och svårigheter. Regeringen bör därför gå vidare med förslagen till förenklat rekonstruktionsförfarande i den s.k. Entreprenörskapsutredningen (SOU 2016:72).

Mer information: 

Daniel Wiberg, chefsekonom, 072-077 82 33 
Hannes Mård, pressekreterare, 070-788 74 55