För tio år sedan genomfördes den största omorganisationen av polisen på decennier. Genom att ombilda 21 polismyndigheter och Rikspolisstyrelsen till en myndighet skulle styrningen bli tydligare. Förändringen skulle även ge den nya Polismyndigheten bättre förutsättningar att bedriva sin verksamhet med högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet och med större flexibilitet och förbättrade resultat.
Nu har Riksrevisionen granskat reformen som genomfördes 2015. Rapporten visar dels att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna, dels att myndigheten inte heller har nått intentionerna med reformen.
Brister i ledning och resultat
Riksrevisionens slutsatser ligger i linje med Företagarnas kritik av polisen.
– För oss är det uppenbart att styrningen av Polismyndigheten inte alls fungerar. Ledningen misslyckas konsekvent med att prioritera kärnuppdraget, säger Marcus Larsson, Företagarnas expert på brott mot företag.
I granskningen konstaterar Riksrevisionen att Polismyndigheten inte kunnat förankra styrningen i verksamheten, inte kunnat ha ett helhetsperspektiv och inte kunnat följa upp verksamheten. Det har bidragit till en oförmåga att stärka den lokala nivån och förbättra utredningsresultaten.
– Bland företagare som utsatts för brott är det så många som fyra av tio som inte ser någon poäng i att göra en polisanmälan, eftersom de inte räknar med att det leder till något. Det är ett konkret exempel på hur myndighetens brister märks i vardagen, säger Marcus Larsson.
Mer resurser, sämre effektivitet
Sedan 2015 har Polismyndighetens anslag nästan fördubblats och fler personer jobbar i dag i den, men trots mer pengar och mer personal visar Riksrevisionen att verksamhetsresultaten inte förbättrats avsevärt fram till 2024. Satsningar på den utredande verksamheten återspeglas inte i resultaten. Trots satsningar på den lokala nivån rör sig personal i för stor utsträckning till högre hierarkiska nivåer. Myndigheten har heller inte blivit mer kostnadseffektiv, utan mindre.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i sin styrning av Polismyndigheten fokusera på effekter. Även det ligger i linje med det som Företagarna krävt.
– Vi vill se fler poliser i såväl inre som yttre tjänst för att klara av att både jobba förebyggande och mer effektivt bekämpa brottsligheten – och vi behöver se högre uppklarningsgrad för mängdbrott som förpestar vardagen för både privatpersoner och småföretagare, säger Marcus Larsson.