Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne går i år till tre forskare knutna till två prestigefulla lärosäten i USA: Daron Acemoglu och Simon Johnson vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge och James A. Robinson vid University of Chicago.

Trion prisas för ”studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd”.

Forskningen som belönas rör sig på klassisk mark och motiveringen för tankarna till nationalekonomins fader Adam Smiths klassiker, Nationernas välstånd: en undersökning av dess natur och orsaker, publicerad 1776.

Priset för global tillväxt går till…

Acemoglus, Johnsons och Robinsons slutsatser är att det går att belägga att skillnader i institutioner mellan olika länder påverkar välstånd och att inkluderande institutioner som innefattar rättsstat och demokrati är mer gynnsamma för att skapa välstånd än exploaterande institutioner som gynnar ett fåtal och innebär rättsosäkerhet för folkflertalet.

− Vi kan tycka att pristagarnas forskning låter självklar, men nationalekonomins eviga problem är att kunna leda hypoteser i bevis. Acemoglu, Johnson och Robinson har gjort ett grundläggande empiriskt arbete och kunnat slå fast orsak och verkan, i den mån det går, och utifrån det skapat en teori som förklarar sambanden, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip.

Forskningen som belönas kan förklara hur det kommer sig att vissa länder är rika och andra fattiga – och att skillnaderna består över tid. Med spelteoretiska modeller kan de visa varför det är svårt att förändra ett lands institutionella struktur, men också att det under gynnsamma omständigheter är möjligt. Sådan forskning är angelägen med tanke på att de rikaste 20 procenten av världens länder är i dag ungefär 30 gånger rikare än de 20 fattigaste procenten.