Priset för global tillväxt går till…
“Science knows no country, because knowledge belongs to humanity, and is the torch which illuminates the world.”
Louis Pasteur
Nobelpriset tilldelas årligen personer som gjort mänskligheten den största nyttan, inom sina respektive fält. Det är ett prestigefyllt pris som belyser värdet av vetenskapliga och kulturella bidrag till mänskligheten. En utmärkelse som ser till det bästa människan kan åstadkomma, en inspiration för kommande generationer och en utgångspunkt för dem att bygga vidare på eller omkullkasta. Ett pris som, likt Louis Pasteurs bevingade ord uttrycker, kan fungera som ett ljus i mörkret, oavsett om vi pratar om mörka decemberdagar i Sverige eller det rådande världsläget.
I samband med Nobelprisveckan är det därför värt att fundera på vilka paralleller vi kan dra till andra utmaningar vi står inför. Tre aktuella jämförelser jag ser framför mig är: 1) konkurrenskraft och världshandel, 2) innovation och kreativ förstörelse, och 3) Sverige som en kunskapsnation och ett innovationsland.
Ekonomipristagarens rön ger insikter i svenskt företagande.
Konkurrenskraft och världshandel
Om vi börjar med nummer 1, konkurrenskraft och världshandel, är parallellen tydlig. Nobelpriset ska tilldelas utan hänsyn till mottagarens nationalitet, det är det främsta bidraget som ska premieras, inte var personen är född eller var den är verksam. Det är en fin och viktig princip som tydligt klargör att det är kunskapsbidraget som väger tyngst, inte var det skapats.
Samma princip bör gälla varor och tjänster. På en global marknad med fri handel måste företag konkurrera med varandra om kunderna och den processen leder både till specialisering och att företag ständigt tvingas till förbättringar för att bibehålla sin konkurrenskraft, vilket i sin tur gynnar vanliga människor över hela världen. Utvecklingen går tyvärr åt helt fel håll när det gäller global frihandel – protektionismen ökar och handelshindren blir fler, vilket innebär att vi går miste om potentiell innovation, och som en konsekvens blir mänskligheten fattigare.
Håller företagen på att växa ur den inre marknaden?
Innovation och kreativ förstörelse
Konkurrens och handel skapar nämligen i sin tur nummer 2, innovation och kreativ förstörelse. Oavsett om det gäller ett globalt utbyte av idéer eller av varor och tjänster innebär en ostörd konkurrens att forskare och företagare ständigt arbetar för att förbättra sin forskning, sin produkt eller sin tjänst. Det sker i huvudsak genom gradvisa förbättringar och ett ständigt testande, ofta kantat av fruktlösa experiment, misslyckanden och motgångar. Innovation handlar inte främst om banbrytande och världsomvälvande upptäckter, utan om små förbättringar eller nya sätt att tillämpa befintlig kunskap.
I vissa, ovanliga fall uppstår nya upptäckter eller nya företag som helt vänder upp och ned på det gamla. Sådan kreativ förstörelse är en viktig och naturlig del inom både vetenskapen och näringslivet, och den ska vi välkomna – inte motarbeta. Det innebär däremot inte att staten ska försöka driva fram denna kreativa förstörelse, via statliga innovationsråd eller enorma offentliga satsningar på den senaste teknikflugan. Det säger sig självt att man på förhand inte kan satsa på den nya stora upptäckten – den är ju inte upptäckt än.
Dra nytta av småföretagens potential i forskning och innovation.
Sverige som kunskapsnation och innovationsland
Det leder mig till min sista punkt, nummer 3. Under Nobelveckan stärks bilden av Sverige som en kunskapsnation och ett innovationsland, men om vi vill fortsätta vara det måste vi flytta fokus från att välja vinnare på företagsmarknaden genom stora riktade innovationsstöd, till att i stället gå tillbaka till goda förutsättningar för fri forskning och fri företagsamhet.
Regeringen ska inte välja vilken forskning eller teknik som ska premieras, det avgörs bäst av forskarna och företagen själva. Statens roll är att se till att vi har goda förutsättningar för grundforskning, för att föra ut forskningsresultat och innovationer på marknaden, och att Sverige levererar ett företagsklimat i världsklass, så att forskare och företagare kan konkurrera på världsmarknaden om att skapa de bästa idéerna, produkterna och tjänsterna. Även om det inte skulle leda till något Nobelpris till en svensk, skulle det göra både Sverige och resten av världen till vinnare.
Alfred Nobel är känd för upptäckten av dynamiten, men det var via sin företagsamhet han byggde upp den förmögenhet som ligger till grund för Nobelpriset. Ett gott exempel på hur stora värden som kan skapas när forskning och företagsamhet förenas. De flesta upptäckterna som prisas i hans namn har en annan typ av sprängverkan och gemensamt för dem alla är att de på något sätt har förbättrat människors liv. Därför är Nobelpriset en så viktig symbol för vad som är möjligt när människor jobbar tillsammans mot gemensamma mål och kunskaper. Så vem går priset för global tillväxt till?