Hur brottsutsatta är egentligen företag?
På onsdagen presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) slutlig statistik för 2023 över anmälda brott, handlagda brott samt konstaterade fall av dödligt våld. Det sistnämna är ett dystert facit som hamnar i nyhetsrapporteringens fokus. I fjol föll både fler kvinnor och minderåriga offer för dödligt våld än under 2022. Det totala antalet dödsoffer 2023 var fem fler än året innan då sammanlagt 116 människor dödades.
– Det är till viss del de kriminella gängens konflikter som återspeglas i statistiken över offer för dödligt våld. Den brottsligheten leder till många personliga tragedier och minskar därtill tryggheten i hela samhället, säger Tobias Adielsson, Företagarnas expert på brott mot företag.
Stötta brottsutsatta företagare
Omfattande gängkriminalitet och utsatta områden där kriminella har stor inverkan på lokalsamhället genom hot och utpressning drabbar också företagandet. Om och när företag flyttar eller lägger ner på grund av bristande trygghet blir effekten både sämre samhällsservice och ett mindre levande offentligt utrymme. Liksom färre arbetstillfällen och skattekronor som finansierar det offentliga åtagandet som syftar till att skapa trygghet och välfärd för medborgarna.
– När företag flyttar påskyndas den negativa spiralen för hela samhället, att stötta företagarna i de utsatta områdena blir därför en nyckel för att förbättra situationen, säger Tobias Adielsson.
”Det är väldigt tuff för företagare i dessa områden”
Bedrägeribrotten ökar stort
Brås statistik över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten. I fjol anmäldes drygt 1,51 miljoner brott. Det är en ökning med fyra procent eller 64 412 brott jämfört med 2022.
Den kategori brott som enligt Brå ökade mest i fjol var bedrägeribrott, som ökade med hela 22 procent jämfört med 2022. Inom den kategorin brott återfinns främst kortbedrägerier och bedrägerier genom social manipulation.
Den kategori brott som enligt Brå minskade mest det gångna året var stöld- och tillgreppsbrott, som sjönk med tre procent jämfört med 2022. Störst minskning inom kategorin står cykelstöld och stöld ur och från motordrivet fordon för. Däremot ökade brottstypen butiksstöld.
– Vi vet att många kriminella riktar bedrägeribrott mot företagare, men även så kallade mängdbrott är ett gissel, säger Tobias Adielsson.
Gör det svårare för kriminella att hitta offer
Många företagare anmäler inte brott
Utifrån Brås statistik går det bara i undantagsfall att utläsa om ett brott riktats mot ett företag. Det handlar främst om olika former av tillgreppsbrott, exempelvis stölder från butik. Även rån samt ett fåtal bedrägeriformer förekommer på listan över brottskoder som avser brott mot företag. Totalt rör det sig om knappt tio procent av det totala antalet brottskoder.
När Företagarna undersökte utsattheten för brott 2022 visade det sig att 34 procent av Sveriges företagare blivit utsatta för någon form av brott under de senaste fem åren, antingen en gång eller flera gånger. I den uppföljande rapporten Brott mot företagare 2023 finns ett index som visar att antalet polisanmälda brott mot företag har minskat relativt kraftigt sedan 2017.
− Vi vet att många företag inte är benägna att polisanmäla brott, vilket främst förklaras av att man som företagare inte ser någon poäng med att anmäla, men även på grund av att det är krångligt. Förenklade anmälningsprocesser och nolltolerans mot mängdbrott skulle få fler att se vitsen med att anmäla, säger Tobias Adielsson.
Synliggör brott mot företagare
Företagarna vill att polisen ser över hela anmälningsprocessen för att kunna identifiera inom vilka områden förfarandet kan förenklas. Dessutom bör polisen i högre grad motivera på vilka grunder en direktavskrivning beslutats eller varför en förundersökning lagts ner, och tydligt informera den drabbade företagaren om vilka möjligheter som finns när det kommer till att göra en överprövning av beslutet.
Ytterligare åtgärder för att adressera brott mot företagare är att ge Brå i uppdrag att kartlägga och särredovisa brott som drabbar företagare, vilket enkelt kan göras genom att det i Polismyndighetens anmälningsförfarande adderas en ruta som visar om den som anmäler är en privatperson eller en företagare. Det gäller även i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) där det tydligare behöver framgå om det är en näringsidkare som har blivit utsatt.