Gör det svårare för kriminella att hitta offer

En dom i Kammarrätten i Stockholm den 13 mars har i ett slag ändrat balansen mellan den lagstiftning som värnar den personliga integriteten och den som garanterar rätten att publicera personuppgifter. Det är inte längre säkert att söksajter som har utgivningsbevis kommer kunna fortsätta föra databas över personuppgifter genom att luta sig mot Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Domen berör flera företag som erbjuder detaljerande personuppgifter för bakgrundskontroller eller andra syften. Ett av dessa andra syften är tråkigt nog kriminella uppsåt.

− Vi har sett att de kriminella nätverken i allt högre utsträckning riktar in sina brottsupplägg mot företagare. Det är en potentiellt systemhotande utveckling som borde oroa alla som förstår att om en företagare blir bedragen på sina tillgångar är det inte bara pengarna som gått förlorade, det kan även innebära att anställda förlorar sin arbetsgivare och att kunder förlorar sin leverantör, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip.

Söktjänster med utgivningsbevis

Sedan 2003 kan den som driver exempelvis en söksajt ansöka om ett utgivningsbevis. Beviljas det får ansökaren samma rättigheter som traditionella medier har enligt grundlagen. Ett krav är att sajten ska ha en ansvarig utgivare.

Problemet är att de sökbara databaserna är som klippta och skurna för dem som har ont uppsåt.

−Med hjälp av söktjänsterna skapar bedragarna listor med potentiella brottsoffer, där de riktar in sig på privatpersoner och företagare med stora tillgångar, Tobias Adielsson, Företagarnas expert på brott mot företag.

Försök att lagstiftningsvägen stävja avarterna har hittills misslyckats, eftersom det handlar om rättigheter som vilar på grundlag.

− Journalistisk verksamhet och granskning är viktig, men de digitala söktjänsterna blir knappast journalistik bara för att de skaffar utgivningsbevis. Det vi ser är i stället att söktjänsterna är ett smörgåsbord för de kriminella nätverken och brottsvinsterna från deras bedrägerier bara ökar. Därför måste söktjänsterna begränsas, säger Tobias Adielsson.

Ny praxis från Kammarrätten

Kammarrättens nyliga dom är intressant då den avslår ett överklagande från en söksajt som nekades begära ut personuppgifter hos Åklagarmyndigheten, trots ett så kallat frivilligt utgivningsbevis från Mediemyndigheten. Företaget hade gjort gällande att personuppgifterna behövdes i en framtida journalistisk verksamhet.

Åklagarmyndigheten avslog begäran eftersom man menar att det journalistiska ändamålet inte var det huvudsakliga ändamålet och att det undantag som finns från tillämpning av EU:s dataskyddsförordning GDPR för journalistisk verksamhet därför inte var aktuellt.

Kammarrätten ger alltså Åklagarmyndigheten rätt och gör en avvägning mellan integritetsskyddsintresset och de grundlagsskyddade rättigheter som gäller för innehavare av frivilliga utgivningsbevis.

− Vid en sådan avvägning ansåg kammarrätten i detta fall att de registrerades rättigheter vägde tyngre. Bland annat på grund av att uppgifterna avsåg lagöverträdelser och att behandling av personuppgifterna efter ett utlämnande kan utgöra ett allvarligt ingrepp i den enskildes privat- eller yrkesliv, säger Magnus Mathiasson, kammarrättsråd och referent i målet.

Översyn hos Integritetsskyddsmyndigheten

Som en direkt konsekvens av Kammarrättens dom ser nu Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) över sin hantering av klagomål mot innehavare av så kallade frivilliga utgivningsbevis.

I en skriftlig kommentar skriver myndigheten: ”IMY uppfattar att kammarrättens avgörande innebär en förändring av tidigare domstolspraxis och kommer nu att analysera vad avgörandet innebär för IMY:s hantering av klagomål mot innehavare av utgivningsbevis. Det kan leda till att IMY kan komma att inleda tillsyn med anledning av sådana klagomål.”

Försvåra för bedragarna

Parallellt med denna förändring i praxis rör det på sig i fråga om söktjänster med personuppgifter och integritet. Dels gav regeringen i höstas en särskild utredare i uppdrag att se över grundlagsskyddet för vissa söktjänster som offentliggör personuppgifter. Utredaren, hovrättsrådet Daniel Gustavsson, ska redovisa uppdraget senast 15 november i år. Dels har Attunda tingsrätt begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i ett mål om skadestånd som handlar om att en söktjänst först år 2024 gallrat en personuppgift om brott från 2011.

− Som utvecklingen ser ut är det uppenbart att något måste göras åt söktjänsterna som de fungerar i dag och vi hoppas att den pågående utredningen kommer med konkreta förslag som kan implementeras skyndsamt, så att vi kan försvåra för bedragarna och bromsa denna utveckling, säger Tobias Adielsson.