För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Varning för ja- och nej-siare

Publicerad 25 jan 2024
Det är lätt att ryckas med i prognosmakarnas förutsägelser och glömma bort vilken kunskap som faktiskt är viktigast i den egna situationen och vad man själv kan göra för att förbättra den, skriver Företagarnas chefsekonom Johan Grip.
Företagarnas chefsekonom Johan Grip. Foto: Oskar Omne.

Jag vet att du har frågor, att framtiden är oviss och du verkligen vill ha svar. Vad kommer räntan att vara om ett år? Vad händer med bostadspriserna? Med arbetslösheten, BNP och konkurserna? Vi har en omättlig aptit på förutsägelser om den ekonomiska utvecklingen. Men är det rimligt att så mycket mediautrymme ägnas åt BNP-, ränte- och inflationsprognoser med mera, när de faktiskt inte direkt påverkar alla företag och vad deras anställda skapar i dag och i morgon?

Vad blir nästa olycka?

De senaste åren har de negativa nyheterna avlöst och förstärkt varandra. Det har lett till snabba och stora förändringar för hushåll och företag. Vi har genomlevt pandemirestriktioner, chockerande höga elpriser och oväntat snabba räntehöjningar för att nämna några. Det är då naturligt att ställa sig frågan: vad blir nästa olycka?

Det är fullt förståeligt att önskan om att se in i framtiden är som störst när utfallen har en stor påverkan på våra liv. Men det är precis denna Disneydoftande önskan som gör att vi kan ryckas med i prognosmakarnas förutsägelser och glömma bort vilken kunskap som faktiskt är viktigast i min situation och vad jag kan göra för att förbättra den. Prognosen är ju per definition osäker och kan därför många gånger vilseleda i stället för att hjälpa oss att hantera ovissheten. 

Framtiden är en sittande anka

De flesta ser prognosmakarna som vältränade bågskyttar som ska försöka pricka en måltavla de inte kan se (ett framtida utfall) och sedan bedöma hur nära de var att en fullträff, när det egentligen handlar om att prognosmakarna ska försöka räkna ut hur stor måltavla som behövs och var de ska placera den (prognosen) för att pilen (utfallet) ska träffa tavlan. Ju större måltavla (bredare prognos) desto större sannolikhet att pilen träffar någonstans på måltavlan och vice versa.

Ödmjukhet är inte i mode

Det finns en kategori av prognosmakare som börjar med att säga hur svårt det är att göra prognoser men som i nästa andetag med auktoritet berättar var pilen kommer att träffa. När prognosen slår fel är det alltid oförutsedda omständigheters fel, aldrig prognosmakarnas. Får de rätt är de självklart överlägsna skyttar, trots att de ibland träffat rätt av misstag. Tyvärr är det ofta den här kategorin som sitter i morgonsoffor och pryder tidningsupplag, vilket gör att prognoser i allmänhet får ett oförtjänt dåligt rykte.

Det här borde vara uppenbart för alla, men jag säger det ändå: prognosmakare vet alltid mindre om just dina omständigheter än du själv gör. De jobbar med historiska och generella samband och de har oftast bara tillgång till aggregerad och gammal information (som sedan kommer att revideras i efterhand).

Det är du som hör om kanariefågeln slutar sjunga

Företagare är de första som märker av hur marknaden de är verksamma på utvecklas och hur det påverkar deras företag. Det är just därför prognosmakare behöver fråga företag om hur de ser på utvecklingen, för att kunna bilda sig en tidig uppfattning om vart ekonomin är på väg. Men en generell utveckling är sällan en sanning för alla företag. Om ekonomin försämras kan vissa företag till exempel vara i en bransch eller i en region som går bättre än andra, ha stabila kunder i flera länder eller sälja en produkt som är helt nödvändig för kunderna som gör att företaget inte alls påverkas av en nedgång i den allmänna konjunkturen. Och en positiv BNP-prognos hjälper knappast det företag som inte är konkurrenskraftigt på sin marknad eller som befinner sig i en marknad som är på väg att försvinna.

Köp inte prognoserna rakt av

På samma sätt har hushållen själva bättre koll på den egna ekonomin än vad prognosmakare och allehanda experter har. Står du till exempel inför en bostadsaffär, behöver du inte ha koll på vad experterna säger kommer hända med den allmänna bostadsprisutvecklingen. Det är mycket viktigare att lägga tid och energi på att fundera på vad som är ett bra köp för ditt hushåll avseende till exempel pris, område, renoveringsbehov eller föreningens ekonomi, samt hur mycket du har råd att låna och hur mycket du klarar av att ha som rörlig ränta.

Med andra ord: fokusera mer på vad du själv kan göra för att förbättra din egen situation och lägg mindre vikt vid vad andra har att säga om hur de tror att du kommer att påverkas. Du sitter vid ratten, använd den!

Taggar
Fler nyheter från Företagarna