Nya förslag på åtstramad arbetskraftsinvandring
En del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna handlar om att strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring. Nu finns flera förslag på bordet för att göra det. Det är utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som överlämnat sitt betänkande Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. till regeringen. Om förslagen blir verklighet och den tidplan utredningen vill se håller kommer de nya reglerna att träda i kraft 1 juli 2025.
Svårare att hitta personer att anställa
Företagarna är kritiska till den politiska inriktningen eftersom den försvårar en redan allvarlig situation för företag som inte hittar någon att anställa på den svenska arbetsmarknaden. En ny rapport från Företagarna visar att fler än hälften av alla företag har ett nyrekryteringsbehov eller kompetensutvecklingsbehov.
Föreställningen om att det finns många arbetslösa i Sverige som kan ta jobb där företag använder sig eller har använt sig av arbetskraftsinvandring är inte rimlig.
− Varför skulle ett företag välja att gå via den kostsamma och administrativt tunga process det innebär att ansöka om arbetstillstånd för arbetskraftsinvandring hos Migrationsverket, med upp till 18 månaders handläggningstid, om de kunde hitta en person att anställa i Sverige? frågar Catharina Bildt Grape, Företagarnas expert på migration, integration och arbetsmarknadsfrågor.
Fel att försvåra för arbetskraftsinvandring
Lönekravet höjs ytterligare
Redan 1 november i fjol infördes en ny begränsning i arbetskraftsinvandringen. Försörjningskravet för arbetstillstånd höjdes så att en arbetskraftsinvandrare måste ha så kallad god försörjning, vilket definieras som en lön som uppgår till minst 80 procent av aktuell medianlön i Sverige, för närvarande 27 360 kronor. Nu vill utredningen Nya regler för arbetskraftinvandring m.m. att kravet på god försörjning ersätts med ett krav på att arbetskraftsinvandrares lön ska uppgå till minst medianlönen för Sverige vid tidpunkten för ansökan. Om det villkoret skulle gälla nu vore lönekravet 34 200 kronor. Det innebär i praktiken att många branscher och yrken stängs ute från möjligheten att rekrytera från tredje land.
− Företagarna vill i stället att lägsta kollektivavtalsnivå eller praxis inom respektive bransch ska gälla. Att ha medianlönen för alla yrken som måttstock exkluderar ett stort antal branscher och förvärrar kompetensbristen, säger Catharina Bildt Grape.
Vad får symbolpolitiken kosta?
Undantag omgärdade av byråkrati
Utredningen föreslår att regeringen som undantag, efter förslag från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, ska kunna meddela föreskrifter om att vissa yrken som kan tillåtas ha lägre lön, just enligt lägsta kollektivavtalsnivå eller praxis inom respektive bransch. Undantag ska grundas i om det finns behov som inte kan tillgodoses med arbetskraft i Sverige eller i en viss del av Sverige.
− Vi ser med stor oro på att det är Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som tillsammans ska ta fram underlag för vilka yrkesgrupper och branscher som ska omfattas av undantag, eftersom kunskapen inte finns samlad hos myndigheter utan ute i företagen, säger Catharina Bildt Grape.
Förslaget om möjligheten att utfärda undantag kan liknas vid en liten livlina för vissa företag. Det ger vissa företag möjlighet att behålla sin kompetens samtidigt som andra företag går miste om densamma.
Migrationsverket hotar tillväxten på Moses bil o lack
Förbud mot arbetskraftinvandring till vissa yrken
Utredningen vill även att regeringen ska få meddela föreskrifter om att vissa yrkesgrupper får uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd överhuvudtaget, om Migrationsverket bedömer att det finns omfattande missbruk med regelverket. Den går vidare med att föreslå att förbundet borde gälla för personlig assistent och bärplockare.
− Ingen är emot att bekämpa utnyttjande av system och människor, men det måste göras genom insatser för att bekämpa de kriminella inslagen, inte genom att ge sig på de små och medelstora företag som är beroende av sin arbetskraft för att överleva, säger Catharina Bildt Grape.
Peka inte finger åt arbetskraftsinvandring
Feltänkt fokus på högbetalda yrken
Regeringen menar att Sverige fortsatt behöver arbetskraftsinvandring, men att fokus behöver skifta till mer kvalificerade yrken. Därför föreslår utredningen flera åtgärder för att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Det handlar bland annat om att förlänga det kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd som arbetstagare från tredjeland kan ansöka om (EU-blåkort) från två till fyra år.
För att underlätta för de som har nyfödda barn och innehar EU-blåkort, eller ett snarlikt tillstånd som gäller för så kallad företagsintern förflyttning (ICT-tillstånd) samt uppehållstillstånd för forskning, vill utredningen att det ska gå att bevilja uppehållstillstånd för barnet utan att behöva göra ansökan utanför Sverige. Forskare, nyutexaminerade studenter och läkare och andra högutbildade som har en anställning med lägre lön som ett led i att få ett arbete som kräver svensk legitimation föreslås även kunna undantas från lönekravet för arbetskraftsinvandrare.
− Det är feltänkt att koppla högkvalificerad arbetskraft till högbetalda yrken. Det finns många branscher, inte minst inom hantverksyrken, som har specialister och experter som knappt utbildas i Sverige i dag och där lönenivån ligger under 34 200 kr. Inte desto mindre är dessa specialistkompetenser avgörande för branschens utveckling och fortsatt jobbskapande i Sverige, säger Catharina Bildt Grape.