Fel att försvåra för arbetskraftsinvandring

På fredagen presenterade regeringen och Sverigedemokraterna nya direktiv till utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11). Somligt är välkommet, men den nya inriktningen väcker mest av allt nya frågor, anser Företagarna.

En positiv förändring är att utredaren inte ska fullfölja uppdraget att föreslå ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning.

− Bristen på rätt kompetens är det största tillväxthindret för små och medelstora företag. Inte sällan handlar det om specifik yrkeskompetens som inte finns att tillgå i Sverige. Det måste vara företagens behov av arbetskraft som styr – inte statlig prövning, säger Catharina Bildt Grape, Företagarnas expert på arbetskraftsinvandring.

Skärpta krav

Den nya inriktningen innebär även att utredaren ska ta fram förslag på åtgärder som skärper villkoren för arbetskraftsinvandring. Det är i linje med skrivningarna i Tidö-avtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna och det är också det avtalet som migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) anförde som skäl till förändringarna på en pressträff under fredagsmorgonen.

Direktiven innebär att utredaren ska föreslå åtgärder som främjar den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen samtidigt som villkoren skärps genom bland annat hälso- och sjukförsäkringar och lönenivåer – med öppningar för vissa undantag – samt att vissa yrkesgrupper helt ska kunna exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd.

– Sverige ska värna och förbättra reglerna för den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, sade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) på pressträffen.

Samtidigt betonade hon att dagens regelverk behöver ändras.

– För såväl seriösa företag som arbetstagare är det viktigt att kriminalitet och fusk som är kopplat till arbetskraftsinvandring bekämpas med full kraft, sade hon.

För hög lönenivå

De nya direktiven väcker nya frågor för många små och medelstora företag som är i stort behov av arbetskraftsinvandring. I skrivningarna framgår att utgångspunkten för uppdraget bör vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå̊ motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till.

– Listan över yrken vars medianlön understiger de belopp som nämnts kan göras mycket lång. Företagarnas förslag är därför att lönenivån för arbetskraftsinvandring sätts till 70 procent av medianlönen, vilket är i nivå med flera kollektivavtal, säger Catharina Bildt Grape.

Det framgår också av direktiven att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid. Även om undantag ska kunna göras ser Företagarna risker med att enbart utgå från lönenivå.

– Lönenivån är bara en av flera viktiga faktorer att väga in vad gäller möjligheten att hitta kvalificerad specialistkompetens. Det finns en stor risk att många företag går miste om möjligheten att hitta specifik kompetens. Det vore olyckligt för de företag som skapar fyra av fem nya jobb i Sverige, säger Catharina Bildt Grape.

---
Får du inte nog om ämnet? Missa inte vår podd där Catharina Bildt Grape gästar juristerna.