Inget EU-skydd för kanelbullen Publicerad 4 okt. 2023 Sveriges bagare och konditorer försöker få kanelbullen skyddad med ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning enligt EU:s regler. Hittills har det inte gått. Magnus Krantz Skribent Kanelbullens dag är en av årets verkliga fika-högtider. Eftersom fika är en social institution av rang i Sverige och kanelbullen är en del av den ser många bakverket som en svensk specialitet. Fast den kopplingen har inte räckt hela vägen till att uppfylla kraven för att kunna skydda kanelbullen med ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning enligt EU:s regler på området. Det har först Livsmedelsverket och nu senast förvaltningsrätten i Uppsala slagit fast. Dåliga på att skydda svenska livsmedel Det är branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer som häromåret skickade in en ansökan till Livsmedelsverket för att få kanelbullen skyddad. Livsmedelsverket är den svenska myndighet som tar emot och prövar ansökningar. Om en ansökan beviljas skickas ärendet vidare till EU-kommissionen. Men i kanelbullens fall blev det i fjol nej från Livsmedelsverket. − Vi får alltid höra att vi i Sverige är dåliga på att ansöka om skyddade beteckningar på våra livsmedel. Vi vill göra något åt saken. Det är därför vi lämnade in en ansökan om att skydda kanelbullen. Det känns trist att Livsmedelsverket avslog den, säger Sveriges bagare och konditorers vd Martin Lundell. Myndigheter sätter sig på tvären När Livsmedelsverket i februari 2022 avslog ansökan om att skydda kanelbullen överklagade branschorganisationen till förvaltningsrätten i Uppsala. I början av september i år föll domen: ”Förvaltningsrätten anser att Livsmedelsverkets beslut var riktigt och avslår därför överklagandet.” − Jag blir överraskad av att svenska myndigheter sätter sig på tvären i den här frågan. Det sänder signaler till andra som verkar i livsmedelsbranschen. Man kan konstatera att ingen av instanserna direkt ansträngt sig för att leta möjligheter, säger Martin Lundell. En generisk beteckning Enligt Förvaltningsrätten bör kanelbullar ses som ett samlingsnamn för en variation av liknande produkter som dessutom finns i andra EU-länder. Därför rör det sig enligt rätten om en så kallad generisk beteckning. ”Att det skulle finnas en allmän förväntan hos konsumenter att en kanelbulle endast är vad som beskrivs i den inlämnade produktspecifikationen, anser förvaltningsrätten inte heller är visat” står det att läsa i domen. − Vi på Sveriges bagare och konditorer skulle kunna göra marknadsundersökningar för att bevisa vilka förväntningar konsumenterna har, men vi kan inte lägga de pengarna på den här frågan. I stället överklagar vi med det underlag vi samlat in genom våra medlemmar som varit mycket engagerade, säger Martin Lundell. Sveriges bagare och konditorer kommer alltså att gå vidare på domstolsvägen. − Livsmedelsverket och förvaltningsrätten verkar mena att vad som helst kan vara en kanelbulle. Vi anser inte att det är på det viset. Vi är också övertygade om att svenska folket har en tydlig bild av vad som är en äkta kanelbulle, fortsätter Martin Lundell. Bär och bullar På Kanelbullens dag meddelade EU-kommissionen att allåkerbäret från Norrland får en skyddad ursprungsbeteckning. Allåkerbär som odlas, plockas, rensas och förädlas i Norrbotten och Västerbotten får därför märkas med den skyddade beteckningen. Martin Lundell gratulerar dem som kan dra nytta av det, men menar också att det illustrerar ett problem. − Vi har höga omkostnader i Sverige och därför brukar man säga att det gynnar oss att satsa på förädlade produkter snarare än råvaror. Synen på vad som går att skydda tyckts inte gå i takt med den filosofin, säger Martin Lundell. Han menar att frågan om kanelbullens vara eller icke vara som skyddad produkt går att sätta in i ett större sammanhang. − Vi vill skydda semlan och lussebullen också. Det är som vi ser det fråga om huruvida vi bör bevara vår matkultur eller inte. Vi tycker att den ska bevaras, säger han. Fakta: skydd för beteckning av matvaror inom EU Inom EU går det att söka skydd för beteckningar av matvaror. Det finns tre skydd. Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) Skyddad geografisk beteckning (SGB) Garanterad traditionell specialitet (GTS) Skyddad ursprungsbeteckning (SUB) innebär att en produkt härstammar från en viss ort eller region eller, i undantagsfall ett visst land, vars kvalitet helt eller väsentligen beror på en viss geografisk omgivning. Produkten ska produceras, bearbetas och beredas i det avgränsade geografiska området. Svenska exempel: Allåkerbär från Norrland, Bohusläns blåmusslor, Grebbestadsostron, Hånnlamb, Kalixlöjrom, rökt Vättersik, Upplandskubb, Vänerlöjrom och Wrångebäcksost. Skyddad geografisk beteckning (SGB) innebär att en produkt härstammar från en viss ort eller region eller ett visst land, vars kvalitet, rykte eller andra egenskaper huvudsakligen kan tillskrivas det geografiska ursprunget. Produktens egenskaper är inte avgörande för sambandet med det område vars namn den har, utan sambandet kan även grunda sig i produktens rykte. Minst ett av produktionsleden ska äga rum i det geografiska området. Svenska exempel: Bruna bönor från Öland, Kullings kalvdans, Svecia, skånsk spettkaka, svensk aquavit, svensk punsch, svensk vodka, Sörmlands Ädel, värmländskt skrädmjöl och äkta Grännapolkagrisar. Garanterad traditionell specialitet (GTS) får registreras om det beskriver en specifik produkt eller ett livsmedel som har en viss sammansättning, produktion eller bearbetning som överensstämmer med traditionell praxis för denna produkt eller är gjord av traditionella råvaror och ingredienser. Namnet måste ha använts traditionellt för produkten och gälla dess traditionella karaktär eller särskilda egenskaper. Svenskt exempel: Falukorv. (Tidigare var Hushållsost en garanterad traditionell specialitet, men skyddet upphörde 4 januari 2023.) Källor: Jordbruksverket och Livsmedelsverket.
Cecilias tuffa start som företagare fick en oväntad vändning Cecilia Schultz företagarresa är en berättelse om utmaningar och...
Inrätta en polisavdelning för brott mot företagare Brottsligheten som drabbar företagare orsakar dem kostnader som uppgår...
Pisa-undersökningen:Kunskapsraset kan bli företagens nästa kompetenskris Var tredje 15-åring klarar inte grundnivån inom matematik och...
Gör polisen tillräckligt för att lösa brott mot företagare? Gängbrottsligheten har fått omfattande politisk uppmärksamhet under den...
Leif och hans älgar utklassar storföretagen på sociala medier Gårdsjö Älgpark lyckas med älgar, humor och äkta Facebookfilmer.
Sara och Axel förverkligar drömmen om en egen vinbar Det slopade matkravet gör det möjligt att ta nästa steg med verksamheten.
Helene checkar ut från succéhotellet – och lämnar över till döttrarna Det som verkade tokigt blev en framgångssaga i Orbaden.
Nya förpackningskrav skapar huvudvärk Småföretag måste få hjälp att tillämpa EU:s nya förpackningsförordning.
Tre skattesänkningar med hög självfinansiering I en ny rapport föreslår Företagarna tre skattereformer för nästa...
Myter och sanningar om att anställa generation Z Vad är sant, vad är myt och vad behöver småföretagare veta?
Dyrare el väntar företagen i höst Vattenbrist, kärnkraftsrevisioner och oro i omvärlden pressar upp...
Styrräntan ligger fortfarande still Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på 1,75 procent, men fortsätter...
När AI blir kundens nya sökväg AI, relationer och expertis blir viktigare när kunder söker på nya sätt.
Bränder och torka ritar om vinkartan Klimatrelaterade risker har blivit en större affärsfråga för svenska...
Otydliga regler kan leda till kasserade produkter EU-direktivet om mer konsumentmakt skärper krav på...
Så tar småföretagen fart efter sommaren Hösten kräver planering, säkerhet och idéer för att småföretag ska växa.
Vad ska sällskapsdjurens vård få kosta? Dyra veterinärräkningar har lett till förslag om att inskränka den fria...
Starkare konsumentskydd för djursjukvård utreds En utredning ska se över om konsumenttjänstlagen ska gälla för...
Enmansföretagaren som vann mot storbolaget Anders Jonasson beskriver både sårbarheten och styrkan som företagare.
Fem tumregler som styr ditt val av företagsbil Välj el och undvik onödigt stora bilar, experten tipsar.