I våras påtalade Företagarna och branschorganisationen Sveriges gårdsmejerister brister i Livsmedelsverkets nya riskklassningsmodell som från och med 2024 ska styra kontrollen av alla företag som producerar livsmedel i Sverige. De små hantverksmässiga producenterna riskerar många fler och icke-ändamålsmässiga kontroller. Kontroller som inte bara skulle göra deras verksamhet krångligare, utan även slå mot deras lönsamhet.
Livsmedelsverket måste tänka om.
Tak för antalet kontroller
Nu har Livsmedelsverket lyssnat till kritiken och gjort smärre ändringar som i praktiken sätter ett tak för antalet kontroller för de minsta. Myndigheten skriver att småskaliga och hantverksmässiga verksamheter ”i tidigare led” som producerar upp till ett ton livsmedel per år bör ha högst fem kontroller per fem år, eller i genomsnitt en kontroll per år och att de som producerar upp till fem ton per år bör ha högst tio kontroller per fem år, eller i genomsnitt två kontroller per år.
–Det är glädjande att Livsmedelsverket hörsammat vår kritik och justerat modellen så att de minsta producenterna vet var taket för antal kontroller hamnar, säger Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling.
Hantverksmässig tillverkning
I den nya riskklassmodellen ska alla moment i produktionen som på ett eller annat sätt kan skapa hälsofaror för slutkonsumenten poängsättas. Poängsumman bestämmer hur många kontroller som ska göras under en femårsperiod, efter att viss hänsyn tagits till producentens storlek. De minsta producenter som arbetar med hantverksmässiga metoder i livsmedelsproduktionen skulle enligt den ursprungliga modellen få många poäng och därmed riskera att gå många fler kontroller än i dag, utan att det skulle innebära säkrare livsmedel.
–Vår kritik har aldrig handlat om behovet av kontroller av hygien, hantering och märkning. De småskaliga producenterna vet verkligen värdet av det. Kritiken handlar om att Livsmedelsverket inte tagit in småföretagsperspektivet från början utan försökt rätta till effekterna med lösa rekommendationer som skulle tolkas från fall till fall, säger Erik Östman.
Småföretagens perspektiv saknas
I ett replikskifte på Dagens Industris debattsida under våren sade representanter för Livsmedelsverket att de i dialog med representanter för gårdsmejerister och mathantverkare tagit fram kriterier för tillämpningen, trots att det rört sig om en kortare dialog om en vägledning för justeringar av orimliga resultat i en redan spikad modell.
–Livsmedelsverket är inte ensamt om att inte på allvar sätta sig in i hur regelverk ser ut ur de små företagens perspektiv. Då krävs det justeringar och förändringar i sista stund i stället för att göra rätt från början, säger Erik Östman.
I stället för några allmänna typfall som riskerar att leda till godtycklig tillämpning av regelverket finns nu ett tak för kontrollerna.
