Med en dryg vecka till godo presenterade regeringen på torsdagen klimathandlingsplanen. Enligt Klimatlagen ska en regering senast året efter ett riksdagsval redogöra för hur den förda politiken som helhet väntas bidra till att Sverige ska uppnå alla sina klimatmål. Det blev den 21 december. Den förra och första presenterades av den dåvarande regeringen 18 december 2019.
Rapport: Hur Sverige uppnår sina internationella klimatmål
Omdebatterad handlingsplan
Klimathandlingsplanen har varit omtalad under hösten. Dels till följd av att regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna betonar att Sveriges klimatpolitik läggs om. Dels på grund av att regeringen i statsbudgeten för 2024 prognostiserar en utsläppsökning under nästa och nästföljande år.
Tidöpartierna överens om klimatmål
Vad skulle stå i den nya klimathandlingsplanen? Skulle regeringen ens hinna få den färdig i tid? Ett olyckligt uttalande i tv av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari fick det under ett kort tid att framstå som att svaret skulle dröja in på 2024. Så blev det alltså inte.
Efterlysning: ökad tillväxt och minskade utsläpp
”Göra grovjobbet”
Statsminister Ulf Kristersson, Romina Pourmokhtari, energi- och näringsminister Ebba Busch och Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen stod på rad i Rosenbad på torsdagen och meddelade att ett nytt kapitel börjar i svensk klimatpolitik.
− Vårt fokus under mandatperioden är att göra grovjobbet som lägger grunden för en klimatomställning som helt och hållet eliminerar utsläppen, sade klimat- och miljöministern.
Nytt klimat att ta hänsyn till
Utelämnade svar
Rent konkret är klimathandlingsplanen en skrivelse på 245 sidor som innehåller allt från skrivningar om engagemang och acceptans för klimatomställningen till ändrade körkortsregler för ellastbilar. Sammantaget ska den politiska omläggningen enligt regeringen skapa förutsättningar för att Sverige ska nå klimatmålen och nå hela vägen till nettonollutsläpp senast 2045.
Företagarna är försiktigt positiva.
− Det är positivt att klimathandlingsplanen fokuserar på att få ner utsläppen på ett så effektivt sätt som möjligt. Samtidigt utelämnade regeringen svar på de två stora frågorna hur klimatmålen ska förändras och vilka styrmedel som ska införas för att nå EU:s 2030-mål. Regeringen meddelade att en utredning kommer att tas fram som behandlar dessa frågor, säger Jennie Albinsson, Företagarnas expert på miljö och klimat.
Nu tar vi klimatarbetet in i framtiden – tillsammans
Värna kostnadseffektivitet
Enligt Företagarna är det rätt prioritering att sätta ett pris på koldioxid och låta marknaden göra jobbet. Samtidigt är det nu viktigt att regeringen nu inför åtgärder som är kostnadseffektiva.
− Klimatåtgärder är helt nödvändigt, men inte gratis. Exempelvis kommer utsläppshandelssystemen behöva utformas på rätt sätt, här behöver regeringen sätta press på EU. Drivmedelspriserna bör tryckas ner i kombination med att införa det nya utsläppshandelssystem som föreslås. På så sätt skapas incitament för klimatvänligt bränsle utan att priserna blir omöjliga att hantera politiskt, säger Jennie Albinsson.
Välkommet med bredare politisk agenda för klimatomställningen
Teknikneutralitet är viktigt
I handlingsplanen skriver regeringen att en utredning ska tillsättas för att analysera och ge underlag om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att Sveriges åtaganden i EU nås på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt. Åtgärderna ska enligt regeringen inte heller ge orimligt höga kostnader för hushåll och näringsliv så att det uppstår risk för allvarlig påverkan på konkurrenskraften för svenska företag.
− Det är viktigt att den kommande utredningen bygger på kriterier för ett konkurrenskraftigt näringsliv. Teknikneutrala klimatstyrmedel som angriper utsläppen och inte pekar ut specifika tekniker eller sektorer är helt nödvändigt. Likväl behöver styrmedel vara kostnadseffektiva, där varje krona som investeras i klimatet minskar utsläppen så effektivt som möjligt och kostnaden minimeras, säger Jennie Albinsson.
