Kriminalisera kriminella, inte efterlängtad kompetens

Regeringens proposition om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare landar fel. Det råder bred politisk enighet om behovet att komma till rätta med kriminella som vill utnyttja billig, utländsk arbetskraft, men lösningen är inte att göra arbetskraftsinvandring omöjligt för många små företag som är i stort behov av utländsk kompetens. 

− Det blir snabbt tydligt att regeringen i sitt förslag om höjt försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring med berått mod vill kasta ut barnet med badvattnet, säger Catharina Bildt Grape, Företagarnas expert på migration, integration och arbetsmarknadsfrågor.

För högt försörjningskrav

Företagarna anser att det är rimligt att höja lägsta lönenivån för arbetskraftsinvandrare. Det är också rimligt att höja försörjningskrav för den arbetskraftsinvandrare som vill ta med sin familj till Sverige. 

− Det som däremot är anmärkningsvärt är att regeringen, i sin iver att vilja begränsa migrationen, höjer försörjningskravet till hela 29 000 kronor. Det är en nivå som i praktiken slår ut den svenska lönemodellen och de kollektivavtal regeringen säger sig värna, säger Catharina Bildt Grape.

Fönstret stängs

Företagarna anser att 70 procent av medianlönen, alltså runt 23 000 kronor, är en mer rimlig nivå både som lönekrav och nivå för försörjningskrav. Det förslaget speglar också lönenivåerna i många kollektivavtal. Samtidigt förutsätter detta att Migrationsverkets handläggning effektiviseras. 

− Sverige behöver mer arbetskraft, inte mindre. Företagen behöver rätt kompetens både nationellt och internationellt. När regeringen nu även tillsatt en utredning för att införa arbetsmarknadsprövning stängs fönstret ännu mer för de små och medelstora företag som är i stort behov av arbetskraftsinvandring. Det är inte vad Sveriges små och medelstora företag behöver, säger Catharina Bildt Grape.