Regeringens satsningar löser inte kompetensbristen

När finansminister Magdalena Andersson presenterade budgetpropositionen för nästa år den 20 september gavs arbetsmarknadsfrågorna en framträdande plats. Långtids- och ungdomsarbetslösheten ska tryckas tillbaka och flaskhalsarna på arbetsmarknaden vidgas, enligt regeringen. En konkret reform är det nya systemet för omställning på arbetsmarknaden som kommer att införas för att – ”med trygghet och framtidstro” – möta förändringar på arbetsmarknaden.

Företagarna är inte imponerade av satsningarna utan anser att regeringens näring- och arbetsmarknadspolitik inte håller måttet.

− Regeringens arbetsmarknadspolitik misslyckas eftersom regeringens åtgärder missar jobb- och välfärdsskaparna, Sveriges små och medelstora företag, säger Företagarnas näringspolitiska expert Erik Ageberg.

Akut kompetensbrist

Omställnings- och kompetensstödet som kommer från parternas uppgörelse om arbetsrätten kommer enligt Företagarna förstärka skillnaden mellan de som har en stark ställning på arbetsmarknaden och de som står utanför, samtidigt som reformen är mycket dyr: 11 miljarder kronor. Samtidigt kvarstår problemen med en alltför rigid arbetsrätt för små och medelstora företag. Inte heller reformeringen av Arbetsförmedlingen har blivit verklighet.

− Företagen skriker efter kompetens samtidigt som stora grupper fortfarande står utanför arbetsmarknaden, säger Erik Ageberg.

Svårigheten att hitta lämplig arbetskraft har under mer än tio års tid varit företagens största tillväxthinder. Inom många branscher väntas bristen bli alltmer alarmerande i framtiden. I budgetpropositionen satsas stora satsningar på utbildning, men det är ingen garanti för att utbildningen är träffsäker och leder till jobb och företagande.

− Det är ohållbart att var sjunde elev som går ut grundskolan saknar behörighet till gymnasiet och att drygt var femte elev på yrkes- eller högskoleförberedande program går ut med ofullständiga betyg eller hoppar av, säger Företagarnas utbildningsexpert Anna Libietis.

Satsa på bra och relevant utbildning

Företagarna anser att samverkan mellan utbildningsväsendet och företagen behöver fördjupas och systematiseras genom hela utbildningskedjan. Skolor som lyckas bra och aktörer med god kvalitet måste få möjlighet att expandera och de med bristande kvalitet måste kunna stängas.

I budgetpropositionen finns några förslag som såväl kan förbättra utbud som stärka attraktiviteten för den så viktiga yrkesutbildningen. Dels ska både elevernas efterfrågan och behoven på arbetsmarknaden styra utbudet av utbildning i gymnasieskolan och komvux, dels ska yrkesprogrammen ge högskolebehörighet.

Det som även krävs för att hela kedjan ska stärkas är uthålliga satsningar på yrkeshögskolan. Antalet utbildningsplatser behöver öka och korta kurser och kurspaket behöver bli fler. På sikt bör yrkeshögskolan utökas i förhållande till akademiska utbildningar.

− Behovet av ny yrkeskompetens och kompetensutveckling för befintlig arbetskraft är betydligt större än vad yrkeshögskolan förmår leverera inom satta ramar, trots kunskapslyft och andra satsningar, säger Anna Libietis.

Utöver ny kompetens är behovet av att kompetensutveckla befintlig personal stort bland landets småföretag. Det nya omställningsstödet tar enligt Företagarna inte tillräcklig hänsyn till behoven hos de sex av tio företag som inte har kollektivavtal.

− För att stimulera kompetensutveckling särskilt i småföretag som saknar resurser för att genomföra intern kompetensutveckling efterlyser vi skatteincitament och ett tydligt regelverk som stimulerar investeringar i kunskap, säger Anna Libietis.