Under senare tid har priset på en kilowattimme el (1 KWh) uppvisat extrema skillnader mellan norra och södra Sverige. Till exempel kostade 1 KWh 13 öre i Norrbotten men drygt två kronor i Skåne och Blekinge på morgonen fredag den 12 november. Företag som verkar i norra och södra delarna av landet möter med andra ord helt olika elmarknader. 

− Vi har än en gång fått en påminnelse om att elbehovet vid tillfällen är för högt för att vårt elsystem ska kunna leverera den effekt som krävs. I takt med att industrier och transportsystem ställer om kommer elbehovet öka ytterligare, säger Philip Thunborg, Företagarnas expert på infrastruktur och hållbarhet.

Skilda värdar

Det är flera faktorer av både tillfällig och strukturell karaktär som samverkar och ger upphov till de nu extra dramatiska prisskillnaderna. Gynnsamma vindförhållanden i norra Sverige och svag vind i söder har förstärkt den underliggande geografiska effekt-obalansen i den svenska energiproduktionen, som förstärkts av att kärnkraftreaktorer i södra delen av landet stängs av. Samtidigt har den avtagande coronakrisen ökat efterfrågan och stigande priser på både fossila bränslen och utsläppsrätter på kontinenten när hjulen nu snurrar fortare.philip rund.png

Eftersom det svenska kraftsystemet eller elnätet är sammankopplat med våra grannländers påverkas elpriserna i södra Sverige av priset i våra grannländer. Finns det tillfällig överkapacitet från jämförelsevis billig sydsvensk vindkraft i systemet kommer efterfrågan att pressa upp priserna från danska och tyska elkonsumenter.

− Från och med i fjol har vi sett hur elpriset skjutit i höjden och nu måste företag räkna med att det är tio gånger dyrare i södra Sverige än i norra delarna av landet. De skilda världarna påverkar företagens lönsamhet, investeringar och sysselsättning och är inte hållbart på sikt, säger Philip Thunborg.

Se över elområdena

Sedan tio år tillbaka är Sverige indelat i fyra elområden, från norr till söder. I de båda nordliga elområdena finns regelmässigt överskott av produktion, inte minst på grund av vattenkraften, men i de båda södra finns tvärtom större förbrukning än produktion. Tanken bakom elområdena är att prismekanismen ska ge incitament att starta elproduktion där priset är högt. Så har ännu inte blivit fallet, även om de riktigt markanta skillnaderna i pris mellan elområdena uppstått först från och med 2020.

Olika slags elbrist

Elbrist kan ha olika orsaker. Sverige är sedan länge en nettoexportör av el så problemet är inte att det produceras för lite el, utan att elen produceras så att den inte kan konsumeras överallt när den behövs. Det är bristande kapacitet att överföra elen från norr till söder som utgör den svaga länken i det svenska kraftsystemet.

− Att behöva starta upp oljekraftverk eller köpa el från utlandet, där el-mixen ofta är smutsigare än den svenska, leder till ökade utsläpp och innebär dessutom onödiga kostnader för ett land som Sverige där elproduktionen i sig oftast är tillräcklig, säger Philip Thunborg.

Trots satsningar på energieffektiviseringar finns det inget som talar för att elbehovet kommer att minska, snarare tvärtom. Om Sverige ska kunna ligga i framkant av utvecklingen inom såväl effektiviseringar som fossilfri energiproduktion krävs åtgärder.

Tre åtgärder för mer energirik politik 

Företagarna har identifierat tre områden som kräver handling.

För det första behöver handläggningstider och tillståndsprocesser förenklas och förkortas. I dag tar det lång tid från start till färdig infrastruktur. En stamnätsledning eller en problematisk regionnätsledning kan exempelvis ta 10-15 år att färdigställa, men själva byggandet utgör bara en tiondel av tiden.

− För att förkorta ledtiderna bör åtgärder genomföras för att förenkla domstolsprocessen kring tillstånd, exempelvis gällande förtur av samhällskritiska ärenden samt tillfällen för yttrande. Vidare bör även myndigheternas processer förkortas, där särskilt Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriets samverkan och handläggningstider kan effektiviseras, säger Philip Thunborg.

För det andra bör alla fossilfria energislag bevaras och utvecklas. Det energipolitiska målet om 100 procent förnybar elproduktion bör därför ändras till 100 procent fossilfri elproduktion.

− För att Sverige ska ha en robust, planerbar och klimatneutral elproduktion bör alla fossilfria energislag bevaras och utvecklas, även kärnkraft, säger Philip Thunborg.

För det tredje behöver spelplanen på marknaden för fossilfri elproduktion jämnas ut. För att främja elproduktion från förnybara energikällor har Sverige sedan 2003 haft ett elcertifikatssystem, vilket fungerar som en kvotplikt för elleverantörerna. Systemet har inneburit extrakostnader för leverantörerna, vilket i slutändan betalas av konsumenten via elräkningen.

− Elcertifikatsystemet ska fasas ut med start vid årsskiftet eftersom den förnybara produktionen byggts ut i snabbare takt än väntat. För att undvika ökade kostnader för konsumenterna bör ytterligare subventioner av icke-planerbar elproduktion undvikas, exempelvis gällande vindkraften, säger Philip Thunborg.

Utöver dessa tre områden är det som redan nämnts angeläget att se över hur elområdena kan förändras för att undvika att skapa gränser inom landet som pressar upp priserna.