Vill du ha en kanelbulle? Ät en semla!
Mandelmassa eller inte mandelmassa? Med mjölk eller utan mjölk. I handen eller med en sked?
Den som har bestämda uppfattningar om hur en semla ska ätas behöver i regel inte leta speciellt länge innan hen hittar en som tycker precis tvärt om. Ja, semla förresten, bara namnet kan sätta igång en het diskussion. Heter det semla, eller kanske fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller rentav hetvägg?
Peak semla
En sak är i alla fall säker. Många bagerier har sett fram emot fettisdagen den 16 februari. Trots att det nuförtiden är ganska vanligt att äta semlor från trettonhelgen sticker fettisdagen ut. Det är peak semla, dagen då många blir bjuda på en semla på jobbet och när det bullas upp i bagerier, caféer och mataffärer.
Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer äter svenskarna ungefär sex miljoner semlor under fettisdagen. Trettio procent av de semlorna bjuder arbetsgivare personen på. Något som gör att många i bageribranschen i år har gått med en klump i magen. Alla undrar hur hemarbetet kommer att påverka försäljningen.
− Det finns en stor oro hos bagerierna att även fettisdagen i år blir ett hårt slag mot branschen då färre företag som brukar köpa semlor till arbetsplatsen inte gör så när personalen jobbar hemifrån, säger Martin Lundell, vd för Sveriges bagare och konditorer.
Ät gott och gör gott
Som flera andra branscher har bagerier och konditorier påverkats negativt av coronakrisen. Restriktioner och försiktighet gör att färre än vanligt fikar på stan. Inställda evenemang och tomma kontor får negativ effekt på efterfrågan på bakverk. Var tjugonde medlemsföretag i Sveriges bagare och konditorer gått i konkurs under pandemin.
Att köpa en semla eller två kan alltså vara ett bra sätt att stödja det lokala företagandet i tuffa tider. Om man vill att favoritbullarna ska gå att köpa i höst när det är kanelbullens dag gäller det ju att de som bakar dem inte tvingats kasta in handduken.
− Det är inte ofta man kan göra gott och äta så gott samtidigt, säger Martin Lundell.
God ruljangs på fettisdagen stannar inte vid att fler bagerier och konditorier överlever. Det leder även till ett stadigt tillskott av skattepengar. Enligt Sveriges bagare och konditorer kan skatteintäkterna från försäljningen av semlor under fettisdagen finansiera 64 000 sjuksköterskor för en dag.
Semmelbilar i storstad
Ett vanligt år är det inga små mängder ingredienser som förädlas till semlor under fettisdagen: 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde, 2,6 miljoner ägg och ett ton florsocker för att nämna några. Men hur gör då bagerier och konditorier om köparna blir färre i år på grund av corona?
Det handlar till en del om det risktagande som hör företagandet till, men även om lösningar som inte är kända för alla. I flera av de större städerna har grossisterna speciella semmelbilar som åker runt och fyller på ingredienser.
− De som gör semlorna är ju småföretagare med begränsat lagerutrymme. De kan inte ytorna för en dag och då är sådana bilar en bra lösning, säger Martin Lundell.
Bagarna håller balansen
Vad är det då som efterfrågas? Enligt Martin Lundell ser vi en mer sofistikerad trend, efter flera år av experimenterande med allt från semmelwraps till prinsesstårtesemlor. Ödmjukhet och tradition är tecken i tiden.
− Bagarna har lärt sig att hitta en bra balans. Det finns en anledning till att semlan varit populär så länge. En del av de mest nyskapande varianterna är bra på att ge publicitet, men det betyder inte att de säljer så bra, säger han.
Med det sagt finns det alltid utlopp för kreativitet, även i coronatider. Martin Lundell berättar att den mest originella semla han ätit i år är en lakritssemla. I den hade såväl bulle som grädde och mandelmassa en tydlig smak av lakrits.
− Jag säger ”lackrits” och fick genast kritik av familjen som säger ”laakrits, skrattar han.
Som sagt, den som har bestämda uppfattningar om semlor behöver i regel inte leta speciellt länge innan hen hittar en som tycker precis tvärt om.