Det kommer att bli svårt för Försäkringskassan att implementera familjeveckan enligt regeringens önskemål: före valet hösten 2022. Det framkommer av myndighetens remissyttrande på regeringens förslag, rapporterar SVT nyheter.

Orimlig reform

Familjeveckan är den nya socialförsäkringsförmån som Socialdemokraterna gick till val på 2018. I korthet handlar den om att föräldrar ska ha rätt till ledighet från arbetet i vissa situationer och till en ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det kan röra ledigt vid lov, terminsuppehåll, studiedag för personalen eller för att delta i ett utvecklingssamtal om barnet.

Försäkringskassan räknar med att det kommer att ta cirka 14-16 månader efter beslut om införandet att förbereda organisationen. Flera hundra medarbetare behöver rekryteras, myndigheten måste ta fram styrande och stödjande dokument för den komplexa lagstiftningen och därtill utveckla it-stöd och extern information.

− Företagarna anser att Försäkringskassan inte borde behöva ägna sig åt detta överhuvudtaget. Familjeveckan är en reform som inte efterfrågas, säger Erik Ageberg, socialförsäkringsexpert på Företagarna.

Regeringen överdriver problemet

Företagarnas remissyttrande konstaterar att Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar och fem veckors lagstadgad semester. Dessutom har Sverige en mycket välutbyggd och välfungerande barnomsorg som möjliggör för alla vuxna att förvärvsarbeta. Utöver den generösa föräldraförsäkringen och semesterlagstiftningen är det möjligt att vara tjänstledig, vara ledig för trängande familjeskäl och att vara ledig för studier. I vissa kollektivavtal finns det möjlighet till permission och friskvårdstimme.

− De allra flesta förvärvsarbetande föräldrar har möjlighet att vara hemma med sina barn, om så skulle behövas vid exempelvis studiedagar. Om den möjligheten inte finns, finns den välutbyggda barnomsorgen, säger Erik Ageberg.

Alla dagar används inte

Enligt socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi är familjeveckan en viktig reform som regeringen vill se sjösatt före valet nästa år.

– Det är en bra reform, som skapar jämlikhet och bättre kontakt mellan föräldrar och deras barn och det är något vi behöver i vårt samhälle, säger han till SVT. 

För endast 30 procent av barnen födda 2010 hade föräldrarna använt alla dagar med föräldrapenning. Bland föräldrar med ensam vårdnad använde 52 procent alla dagar. För 70 procent av barnen hade föräldrarna inte använt alla dagar. Dessutom höjde regeringen den övre åldersgränsen i föräldrapenningen 2014 från åtta till tolv år för att underlätta för föräldrar att kombinera förvärvsarbete och vård och omsorg om barnen.

– Innan en helt ny socialförsäkringsförmån införs bör den faktiska användningen av dagar för barn äldre än åtta år studeras. Det går att göra först när barn födda 2014 blir äldre, det vill säga 2022 och därefter, säger Erik Ageberg.

Dyra dagar

Kostnaden för att införa familjeveckan har beräknats till mellan 5 och 33 miljarder kronor. Det är pengar som delvis bekostas av landets företagare trots att de har sämre möjligheter att använda sig av alla dessa ledigheter; Två av fem företagare med småbarn har inte varit föräldralediga alls.  Kostnaderna för reformen kan därför inte motiveras av den förväntade effekten eller efterfrågan.

Under de senaste tio åren har tillgången till kompetent arbetskraft utgjort företagens största tillväxthinder. För företagare med anställda innebär familjeveckan extra ledighet bland personal som måste hanteras med vikarier och produktionsbortfall som resultat. Redan i dag är det svårt för företag att planera verksamheten med medarbetare borta från arbetsplatsen. Införandet av familjeveckan skulle därmed slå mot svenska företags konkurrenskraft.

Företagare missgynnas

Företagarnas remissyttrande konstaterar att en familjevecka innebär ytterligare dagar som inte används för företagande föräldrar som redan i dag har svårt att nyttja föräldraförsäkringen.

− Två av fem företagare med småbarn har inte varit föräldralediga alls på grund av att systemen är anpassade för anställda och missgynnar företagare. Regeringen borde lösa det problemet i stället, säger Erik Ageberg.