headphones newspaper video-player
Corona – råd och stöd för företagare
Företagarnas samhällspolitiska chef Fredrik Östbom.

Från stödhjul till jobbmotor

För några veckor sedan höjde Företagarna tonläget kring krisstöden mot bakgrund av den ökade smittspridningen i samhället. Vi såg att avvikelsen mellan tidsgränserna för krisstöden och hur länge restriktionerna av allt att döma behöver vara på plats började bli ohållbar. Därför tog vi fram ”Färdplan 2021 – 7 anhalter på vägen till återstarten” där vi enkelt och tydligt beskrev vilka åtgärder vi ansåg nödvändiga på kort sikt, i form av krisstöden, men också på längre sikt för att förbättra företagsklimatet när krisen tids nog klingar av.

Strax efter att vi hade presenterat Färdplanen meddelade regeringen och samarbetspartierna att flera av stöden som infördes under våren förlängs. Vi fick besked om att omställningsstödet och korttidsstödet förlängs, likaså anståndet med skatteinbetalningar. Dessutom meddelades en förlängning av undantagen för vilandeförklaring av företag. Detta tycker vi överlag var goda nyheter eftersom vi i Färdplanen hade föreslagit att vissa av dessa stöd skulle förlängas.

Förenkla stöden

Det som däremot inte var lika positivt var att regeringen och samarbetspartierna inte samtidigt som de meddelade att stöden skulle förlängas valde att förenkla stöden. I den coronarapport vi nu släpper “Vägen tillbaka och framåt” ser vi tydligt att de två största hindren som företagen upplever med krisstöden är dels att stöden inte är anpassade till det specifika företaget, dels en oro för risken att göra fel och därmed bli återbetalningsskyldig. Stöden måste förenklas omgående, särskilt ser vi att kraven kring omställningsstödet behöver reduceras. Trettio procent i omsättningstapp bör räcka som krav för att få del av stödet. Dessutom anser vi att utdelningsförbudet behöver begränsas och förtydligas i lag. Det är självklart orimligt att reglerna tillämpas så att en krona i aktieutdelning genomförd 20 mars kan omöjliggöra såväl kortidsstöd som omställningsstöd för företag.

När det kommer till delen att företagen är rädda för att söka stöden hör vi ofta att hoten om höga straff och jakt på fuskare sätter en bild av stöden som något som inte är värt att riskera. Regeringen och berörda myndigheter kan möjligen ha skrämt bort en del fuskare genom deras hårda tonläge om fusk kring stöden, men det har definitivt också lett till att man skrämt bort många seriösa företagare som inte vågar ta del av det som är avsett för att rädda deras verksamhet. Den bilden bekräftas också när vi pratar med våra medlemmar. I det akuta krisläge vi nu befinner oss måste vi starkt ifrågasätta prioriteringen att jaga fuskare framför att rädda företag. Fuskare ska förstås åka fast, men ingen av betjänt av överdrifter och häxjakt.

Tvära kast i restriktionerna 

Det har dessutom varit tvära kast i restriktionerna på grund av pandemin, vilket delvis skapat viss förvirring. För bara några veckor sedan handlade regeringens besked om lättnader och skärpningarna hölls på lokal nivå genom regionala allmänna råd. Den ökade smittspridningen i samhället har dock definitivt satt stopp för nationella lättnader. Beskedet förra veckan om förbud av alkoholförsäljning på restauranger och barer efter klockan tio på kvällen gav en föraning av att mer skulle komma.

När regeringen nu har presenterat nya, tuffare restriktioner genom att regeln om max femtio personer på offentliga tillställningar och allmänna sammankomster skärps till att få ett tak på endast åtta personer, blir det helt avgörande att regeringen omedelbart klargör hur företag vars verksamheter begränsas av de skärpta reglerna ska kompenseras.

Vad ska företagen göra?

När statsminister Stefan Löfven exempelvis uppmanar invånarna att inte besöka gym behöver statsministern i nästa mening berätta hur Sveriges gymföretagare ska kunna tänkas förhålla sig till detta. Hur ska de hålla verksamheten levande? Vilket ansvar har de för att hålla kunderna borta från lokalerna?

Avslutningsvis, Företagarna anser att krisstöden behövs så länge restriktionerna ligger fast, men de måste förenklas så att fler kan ta del av dem. På sikt är dock målsättningen att fasa ut stöden och ersätta dem med reformer som långsiktigt stärker svenska företags konkurrenskraft. Då kan de små och medelstora företagen som skapat 4 av 5 nya jobb i Sverige under de senaste decennierna, fortsatt vara jobbmotorn i svensk ekonomi.