Att reda ut det trassliga garnnystan av regelbörda som politiken pålagt företagare under årtionden kräver både tid och resurser. Goda avsikter räcker inte – menar regeringen allvar med regelförenklingsutredningen krävs rimliga förutsättningar. 

Vid regeringssammanträdet på Valborgsmässoafton togs det efterlängtade beslutet om en förenklingsutredning. Det är en utredning som Företagarna efterfrågat för att den förhoppningsvis kan bidra till regelförenkling för Sveriges företagare. Utredningen som nu tillsätts är en del av januariavtalet mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet men kan också ses som en följd av den förenklingsturné näringsminister Ibrahim Baylan genomförde i höstas.  

Stärkt svensk konkurrenskraft 

Syftet med utredningen är att stärka svensk konkurrenskraft genom att förenkla och ge bättre förutsättningar för att skapa fler växande företag och därmed fler arbetstillfällen. Men om Ibrahim Baylan menar allvar med uppdraget måste utredaren Kristina Alsér ges en rimlig chans att genomföra det. Uppdraget ska enligt direktiven redovisas redan den 30 september 2020 – dvs om mindre än fyra månader. Att på så kort tid, dessutom över sommaren och med de mötesbegränsningar som coronapandemin nu innebär, ta fram ett underlag kring alla dessa områden, är en svår uppgift även för en erfaren och insatt utredare.  

Enligt Tillväxtverket har de administrativa kostnaderna för företagare ökat i snitt med en miljard kronor per år sedan 2013. Det är hissnande siffror. Att förenkla för Sveriges företagare har aldrig varit viktigare än i sviterna av coronakrisen. Utredningen är viktig och kommer inte en dag för tidigt. Därför är det extra tråkigt och frustrerande att tidplanen är allt för snålt tilltagen för att lösa uppgiften.  

Utredningen ska bland annat:  

• identifiera vilka regelverk som är särskilt betungande för mikroföretag och även redovisa vilka av dessa som följer av EU-lagstiftning,  
• analysera möjligheterna att förenkla sådana regelverk och lämna nödvändiga författningsförslag,  
• identifiera, där det bedöms lämpligt, lärdomar som kan dras från andra länders arbete med enklare regelverk för mikroföretagande,  
• föreslå de förändringar av reglerna om arkivering av räkenskapsinformation som bedöms behövliga,  
• föreslå de lättnader som bedöms behövliga i kravet på att det ursprungliga materialet för räkenskapsinformation ska bevaras, och utreda hur revisorns oberoende ska kunna värnas när kombiuppdrag utförs.

Lovvärda och nödvändiga direktiv men en grannlaga uppgift som inte låter sig göras i en handvändning.  

Målet om minskad regelbörda för landets företagare måste uppnås! 

Många goda intentioner 

Direktiven för utredningen är i många delar bra. Sverige har en historia av att alltid vilja vara bäst i klassen och när det kommer till EU-lagstiftning har Sverige en tendens att överimplementera direktiv. Detta medför en överdriven regelbörda och det gynnar vare sig svenska jobb eller svensk konkurrenskraft. Därför är just punkten om regelverk i och med EU-lagstiftning extra välkommen. 

En annan viktig del i uppdraget är att se på hur proportionalitet beaktas vid regelgivning. Vi är helt eniga att regelverk ska utformas så de inte medför större kostnader eller begränsningar för företag än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med regleringen. Vi kan ofta se att det ska till både hängslen och livrem i regelgivning vilket skapar en extrem regelbörda för landets företagare. Detta måste få ett slut och både den administrativa bördan och kostnaden för densamma måste minskas rejält. Hur regeringen löser den uppgiften kommer påverka hur snabbt ur startblocken svenska företag kan vara när krisen är över. 

Så låt utredningen ta den tid den behöver, och tillsätt tillräckligt med resurser. Målet om minskad regelbörda för landets företagare måste uppnås!