Utmaningar i den svenska enhörningsfabriken

Efter USA producerar Sverige flest unicorns per capita i världen. Det är företag inom IT-branschen (techbolag) som värderas till mer än en miljard dollar. I Europa finns det för närvarande 41 bolag som lyckats med den bedriften.

Av dessa är sex grundade i Sverige: Evolution Gaming, King, Klarna, Mojang, Skype och Spotify. Ytterligare två av dem, Avito och Hello Fresh, har genom grundarna kopplingar till Sverige.

De här framgångarna är bidragande till att Sverige av många betraktas som ett hett och väldigt framgångsrikt land. Ett kvitto på det är att Svenska startups lyckas attrahera mycket riskkapital. Vinsterna för samhället av en vital startupmiljö är många.

Sverige attraherar talanger och kapital utifrån och det skapar innovationer och utveckling i näringslivet. Nya bolag bildas i kölvattnet av andras framgångar och framgångsrika entreprenörer investerar ofta i startups. På sikt leder detta till både ökad sysselsättning och större skatteintäkter.

– Att vi i Sverige varit framgångsrika med startups och scaleups är ingen garanti för fortsatt framgång. Resten av världen förändras snabbt och länderna som konkurrerar med oss är många. Vi måste inse att startups, kapital och talanger kommer att dras dit förutsättningarna är bäst. Det finns därför många reformer som behöver genomföras, säger Mathias Mellgren Helge, näringspolitisk expert med ansvar för startup-frågor på Företagarna.

Svenska framgångar

Innan vi går in på vilka utmaningar som söker politiska svar är det intressant att ta reda på vad som är hemligheten bakom denna smått osannolika framgång. Hur kommer det sig att det har gått så bra för techbolag och startups i Sverige? Enligt Mathias finns det inget enkelt svar på den frågan.

− Svaret på den frågan är mer komplext än man kanske först kan tro, men det går att nämna några framgångsfaktorer som varit avgörande, säger han.

Historiskt många framgångsrika företag

− Startups gynnas av att ha storföretag runt sig som förser dem med både teknik och personal. Sverige har en lång historia av framgångsrika stora företag som Volvo, AstraZeneca, Electrolux, Ericsson, HM, IKEA, Volvo, Absolut Vodka, ABB och på senare tid företag som Skype, Spotify med flera. Vi har också en historia av tekniska uppfinningar som förändrat världen.

Jag tänker på exempel som pacemakern, dynamiten, ångturbinen, skiftnyckeln, AGA-fyren, trepunktsbältet och Tetra Pak. De här företagen och uppfinningarna har varit bra på att vända sig tidigt till nya marknader. Just detta är en kritisk framgångsfaktor för startups. Man måste lyckas globalt eftersom den lokala marknaden är för liten. Däremot är Sverige en bra testmarknad för nya produkter och tjänster.

Förebilder som sporrar andra

− Sverige är just nu inne i ett momentum där många nu etablerade startups börjar bli stora och riktigt framfångrika. Man kan säga att framgång föder framgång. Den nya generationens företag inspirerar andra att verkligen satsa. För många som tänker så är entreprenörerna bakom succéerna superstjärnor.

Man vill vara som dem. I det sammanhanget är det värt att lyfta sambandet mellan trygghet och risktagande. I Sverige finns generellt sett väl utbyggda trygghetssystem, men tyvärr finns också stora brister i systemet eftersom företagare till stor del exkluderas i tidiga skeden då exempelvis ersättningsnivåer baseras på den egna lönen.

Infrastruktur och tidiga statliga satsningar

– En annan faktor är att Sverige är ett av världens mest uppkopplade länder. Det ger oss ett försprång i den digitala transformationen av ekonomin som vi ser överallt. Här vill jag nämna den tidiga satsningen på tillgång till datorer. Genom Hem-PC-reformen 1998 som gav anställda en möjlighet att skattefritt låna eller hyra en dator med tillbehör fick över en miljon människor tillgång till en dator i hemmet 1988–2001.

Företagskultur

− Sist men inte minst kan man argumentera för att vi i Sverige har en utbredd företagskultur som kännetecknas av jämförelsevis tillgängliga chefer och platta organisationer. Det bidrar till att fånga upp och uppmuntra anställdas egna initiativ vilket främjar kreativitet och utveckling, säger Mathias Mellgren Helge.

Startups – inte bara ett Stockholmsfenomen

Vad är förresten en startup? Med det menas helt enkelt entreprenörsdrivna företag med hög tillväxtpotential. Stockholm brukar pekas ut som en av Europas främsta startuphuvudstäder med ett aktivt och väl utbyggt ekosystem runt bolagen. Men det vore fel att säga att det är ett Stockholmsfenomen, enligt Mathias Mellgren Helge.

− Stockholm är viktigt, men inte allt. Det sker mycket spännande saker även på andra platser i landet. Malmö och Skövde är två exempel med en blomstrande startupscen främst inom spel och media-industrin. Jämtland med Åre och Östersund är en motor för sport och friluftsliv och i Göteborgsregionen händer det mycket inom textil- och fordonsbranschen.

Ofta byggs sådana här kluster upp nära universitet och högskolor där inkubatorer och science parks spelar en stor roll. Här möts akademi, näringsliv och samhälle – och nya företag skapas och forskning kommersialiseras.

Hur behåller vi tätplatsen?

Att vi i Sverige varit framgångsrika med startups och scaleups och fått många enhörningar är som sagt ingen garanti för fortsatt framgång. Så vad behöver då göras för att vi ska kunna fortsätta ligga i täten?

− Det finns flera stora utmaningar framöver. De främsta är tillgången på kompetens, internationellt konkurrenskraftig beskattning av företagande, ett bra system för personaloptioner och modernisering av arbetsrätten, säger Mathias Mellgren Helge.

Tillgång till kompetens

−Svårigheterna att hitta rätt kompetens är störst inom teknik och IT. Både globala techbolag och lokala startups lider av stor brist på utvecklare. Konkurrensen om talangen är stenhård och den är global. Det driver upp lönerna. Internationella talanger väljer i större utsträckning London och Berlin där lönerna är som högst och skatten lägre än här.

Men vi kan inte bara titta på dem som redan finns på arbetsmarknaden. Vi måste utbilda fler på hemmaplan. Att införa programmering i grundskolan kan vara ett bra sätt att tidigt skapa intresse för yrket. Kvaliteten på hela utbildningssystemet måste höjas. En grundskola i världsklass skapar förutsättningar för högre utbildning i internationell toppklass.

Internationellt konkurrenskraftig beskattning av företagande

– Sverige har en av de högsta marginalskatterna i världen. Detta har såklart en stor påverkan på vår talangattraktion, som jag påpekade här ovan. I undersökningar rankar utländska studenter marginalskatten som en viktig faktor när de väljer vilket land de vill jobba i. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden måste skatterna sänkas. Enligt flera utredningar kan det ske med liten eller ingen påverkan på skatteintäkterna.

Personaloptioner

− En annan viktig faktor för företag generellt är möjligheten att ge viktiga medarbetare en möjlighet till personaloptioner. I nystartade företag saknas ofta möjligheten att betala ut höga löner därför kan personaloptioner få personer att acceptera en lägre lön under en period i utbyte mot att få del av en eventuell framtida värdeökning på företaget.

Modernisering av arbetsrätten

− Det behövs ett regelverk som är anpassat för dagens arbetsmarknad där fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Lagstiftningen som kom till för över fyrtio år sedan är omodern och har blivit ett problem för många företag. Det behövs mer flexibilitet i systemet när företag snabbt vill växa, vilket för startups blir avgörande för att överleva.

De behöver snabbt kunna fylla på med både kapital och personal. Om den processen blir för krånglig gör det Sverige mindre lämpligt som plats att vara på vid en snabb expansion, då riskerar vi att förlora potentiellt framgångsrika startups.