Integrera och attrahera - två utmaningar på arbetsmarknaden

Arbetslösheten är låg bland dem som är födda i Sverige, men hög bland dem som inte är det. Sverige har den största skillnaden i sysselsättning mellan de båda grupperna i OECD. Samtidigt brottas vi med att få arbetskraftsinvandringen att fungera i skuggan av kompetensutvisningar. Detta är två helt olika frågor, men Anna Libietis  jobbar med båda i sin roll som expert på integration och arbetsmarknad på Företagarna. Här kommenterar hon vad  höstbudgeten innehåller för att sluta gapet på arbetsmarknaden och göra Sverige till ett attraktivt land för utländsk expertis. 

Vilka satsningar i budgeten på arbetskraftsinvandring och integration är bra?

− När det kommer till sådant som är bra för arbetskraftinvandring är det inte primärt en fråga för budgeten nu. Vi har stora förhoppningar om att den utredning som enligt Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna ska genomföras på området ska ta ett helhetsgrepp om frågan.

−Det är glädjande att etableringsjobben äntligen sjösätts och vi välkomnar regeringens satsning i budgeten. Vad vi hittills kunnat utläsa av förslaget liknar det till stora delar Företagarnas eget förslag om utbildningsanställning. Det är de små företagen som är den stora jobbmotorn och en förutsättning för att etableringsjobben ska nå framgång är därmed att regeringen snarast presenterar hur de på ett enkelt sätt ska kunna användas även av de sextio procent av företagen som inte har kollektivavtal.

− Regeringen satsar på ett ”intensivår” med integrationsinsatser för särskilt motiverade nyanlända. Systemet ska utredas av Arbetsförmedlingen och vara helt infört 2021, men redan nu tillförs resurser. Tidiga och träffsäkra insatser är avgörande för att fånga upp potentialen för såväl anställning som för eget företagande. Eftersom företagens kompetensbehov är akuta är det positivt att fokus framåt ligger på en effektiv etablering och insatser som gör att nyanlända snabbt kan matchas mot företagens behov.

− En annan bra satsning är att asylsökande ska ta del av samhällsorientering och lära sig svenska från dag ett. De kunskaper, kompetenser och erfarenheter som nya svenskar har med sig kan rätt förvaltade bli en stor tillgång för Sverige och för svenska företag.

Vad saknas i budgeten när det gäller arbetskraftsinvandring och integration?

− I Januariavtalet aviseras att problemet med kompetensutvisningar ska lösas. En enkel åtgärd vore att snarast möjligt inrätta servicecenter med uppdrag att ge information och rådgivning till såväl arbetstagare som arbetsgivare så att det bli lätt att göra rätt. I dag är processen kring arbetstillstånd komplex och det gör att Sverige tappar i attraktionskraft i ett läge där matchningen inte fungerar och den inhemska kompetensen inte räcker till. Servicecenter skulle göra att småföretag ser det som attraktivt att ge sig in i processen att rekrytera utomeuropeiska medarbetare och att internationell kompetens ser det som attraktivt att välja att arbetskraftsinvandra till just Sverige.

− Det hade varit bra om regeringen avskaffat extratjänsterna i stället för att som nu satsa mer pengar på kritiserade insatser som både varit dyra och lett till dåliga resultat och trängt ut bättre fungerande satsningar, som nystartsjobb. Extratjänsterna är endast är öppna för arbetsgivare i offentlig och ideell sektor och snedvrider därmed konkurrensen. Vi menar därför att det är fel väg att gå att ge satsningen ytterligare utrymme i budgeten.