Hur grön är skatt på plastpåsar?

På måndagen presenterade regeringen lagrådsremissen för den kommande punktskatten på plastbärkassar. Förslaget innebär skatt på tre kronor per bärkasse och 30 öre per ”fruktpåse” (mycket tunn plastpåse). Skatten föreslås träda i kraft den 1 maj 2020.

Företagarnas skattepolitiska talesperson Patrick Krassén ger inte mycket för de miljömässiga argumenten bakom punktskatten. Hela resonemanget bakom Företagarnas ståndpunkt finns i vårt remissyttrande.

Är det inte bra att minska avvändningen av plast?

− Jo, Företagarna instämmer i vikten av att minska plastens negativa miljöpåverkan, men det är tydligt att en ökad efterfrågan på olika typer av flergångsbärkassar inte i sig innebär förbättringar ur miljö- och klimatsynpunkt. En tygpåse av bomull behöver enligt vissa beräkningar användas 7 100 gånger för att komma ner i plastpåsens nivå av klimatpåverkan. Eventuella positiva miljöeffekter syns snarare lokalt i Sverige än på global klimatnivå.

Kan man inte anta att det blir mindre nedskräpning om plastpåsar blir dyrare?

− I fråga om nedskräpning är förslaget motsägelsefullt. Tunna plastpåsar beskattas lägre utifrån den lägre plastmängden, inte utifrån att dessa mindre påsar skulle hamna i naturen som skräp i lägre utsträckning. Plastpåsar är inte heller det vanligaste plastskräpet i de studier av nedskräpning som regeringen hänvisar till. Om målet är minskad mängd plast i naturen, borde en skatt som tas ut på alla motsvarande varor för konsumenter som består av plast, utifrån plastmängd, vara det mest neutrala och effektiva.

Hur kommer skatten att påverka skatteintäkterna?

− Skatten på engångsplastpåsar är ett exempel på en grön skatt som sannolikt inte kommer att inbringa särskilt mycket skatteintäkter över tid, eftersom syftet är att minska skattebasen (konsumtion av sådana plastpåsar). Det finns som sagt också flera saker att invända mot i skattens utformning. Men regeringen räknar med ett par miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Rätt utformad kan en dylik skatt utgöra "bryggfinanasiering" i en skatteväxling där skattesänkningar på jobb och företagande med hög självfinansieringsgrad är den andra delen. En väl fungerande grön skatteväxling innebär sänkt skatt på sådant vi vill se mer av, som jobb, företagande och utbildning, minskad negativ miljöpåverkan och full finansiering, med begränsning av risken för överfinansiering (eftersom den gröna skatten eroderar sin skattebas över tid).

Det återstår dock att se om plastpåseskatten blir del av en vettig grön skatteväxling. För en sådan behöver vi se ytterligare förslag på sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.