Ska man behöva vara frisk för att kunna vara sjuk?

Sverige har idag drygt en miljon företag och ca 500 000 företagare. Det motsvarar ungefär 10 procent av alla sysselsatta i Sverige. Gruppen företagare växer i takt med att arbetslivet och samhället i stort förändras. Varje år startas 70 000 nya företag. Samtidigt är de flesta av landets system och institutioner skapade för en arbetsmarknad där man i första hand är anställd. Anställningsnormen genomsyrar allt från regelverket kring sjukpenning, semesterlagstiftning och föräldraledighet till pensionssystemet.

- Egenföretagare bidrar till välfärdsstaten på samma sätt som anställda men det är inte alltid helt självklart att de har möjlighet att använda trygghetssystemen när behovet väl uppstår, säger Erik Ageberg, expert på socialförsäkringar på Företagarna.

När det gäller ersättning vid sjukdom har man som anställd en karensdag då man inte får någon ersättning. Därefter betalar arbetsgivaren en så kallad sjuklön för dag 2-14 och efter det får den anställde ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Men hur fungerar det om det är företagaren som blir sjuk?

För egenföretagare ser reglerna olika ut beroende på om man har enskild firma eller aktiebolag. För enskild firma har man vanligtvis sju karensdagar då man inte får någon ersättning alls, men man kan välja fler eller färre med konsekvensen att sjukförsäkringsavgiften sänks eller höjs. Därefter är det Försäkringskassan som bestämmer den sjukpenninggrundande inkomsten baserat på hur stor inkomsten förväntas bli, dock aldrig högre än 774 kronor per dag. I aktiebolag gäller en karensdag följt av sjuklön som bolaget betalar för dag 2-14 eftersom företagaren är anställd i sitt bolag. Det kan bli dyrt för företaget.

De olika reglerna för företagare och anställda, tillsammans med det faktum att bolaget i många fall går i dvala om företagaren inte arbetar, gör att egenföretagare har svårt att vara sjukskrivna över huvud taget. En undersökning från Företagarna från 2017 visar att hela nio av tio företagare uppger att de arbetar med företaget som vanligt trots att de är sjuka.

- För att utöka sitt skyddsnät och komma tillbaka i arbete så snart som möjligt väljer många företagare att på egen hand teckna sjukvårdsförsäkringar för sig själva såväl som för sina anställda. En sådan sjukvårdsförsäkring innebär att man kan få hjälp med specialistvård, sjukvårdsrådgivning och vårdplanering, men även förebyggande insatser och rehabilitering. I många fall är företagets överlevnad helt beroende av att företagaren eller nyckelmedarbetare får vård i tid, fortsätter Erik Ageberg.

I somras trädde regeringens beslut om att dessa avgörande sjukvårdsförsäkringar ska förmånsbeskattas i kraft. Beslutet innebär att det i praktiken har blivit ännu svårare för företagare både att själva vara sjuka och att förebygga sjukdom bland anställda.

Företagarnas medlemmar ser inte sjukvårdsförsäkringar som en förmån utan som en nödvändig kostnad de gärna skulle slippa att betala. Långa vårdköer har inneburit att många företagare saknar förtroende för att den offentliga vården ska kunna hjälpa dem och deras anställda på det sätt de förväntar sig.

- För egenföretagare finns det idag ingen hjälp att få om de skulle bli sjuka annat än den sjukvårdsförsäkring de själva har betalat. Det sociala skyddsnät som gäller för anställda gäller i praktiken inte företagarna själva när de verkligen behöver skyddet. Lagstiftare behöver förstå att allt fler människor väljer att vara sina egna arbetsgivare, då måste hela socialförsäkringssystemet uppdateras och baseras på hur det moderna arbetslivet ser ut idag. Företagare och anställda ska ha lika goda förutsättningar att kunna hantera sjukdomsfall så att man kan fokusera på att bli frisk, säger Erik Ageberg.