Kan enhörningar trivas i Sverige?
På onsdagen presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Från startup till scale-up – Villkoren för framtidens storföretag, med ett seminarium. Rapporten handlar om situationen för techföretagen i Sverige och seminariet handlade om hur Sverige ska bli ett land där entreprenörer kan bygga världsledande företag. Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg var en av talarna under konferensen.
Svårt att växa i Sverige
Många startups med höga värderingar har sålts eller valt att förlägga sin huvudsakliga expansion utanför Sverige. Enligt investmentbanken GP Bullhound stod startupföretagen i Sverige för trettio procent av det totala värdet av Unicorns i Europa – det vill säga techföretag som värderas till mer än en miljard dollar, men svårigheten att skala upp inom Sverige är oroande.
Storföretagen står i dag för en stor andel av all forskning och utveckling i Sverige och genererar dessutom efterfrågan på en rad andra typer av tjänster vilket ger högre sysselsättning. Många av storföretagen har även innovatörer hos sig vilket leder till avknoppningar – även dessa avknoppningar expanderar dock i regel utanför Sverige samtidigt som verksamheten dras ned i Sverige.
Rätt miljö att växa i
Viktiga faktorer för var techföretagen väljer att etablera sig är en dynamisk miljö, stort tekniskt kunnande och en förmåga till nytänkande. Och en god finansiering – gärna i form av riskkapitalister som också sitter på värdefulla kunskaper som är viktiga för en expansion.
Techföretagen har samtidigt en större frihet när det handlar om var man vill etablera sig. Flera av varorna och tjänsterna är eller blir digitala och ingen eller marginell hänsyn behöver tas till exempelvis råvarutillgång eller transportkostnader. Samtidigt har man stora svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Startups letar framförallt efter kompetenser i de egna nätverken och uppger att de aldrig har använt sig av Arbetsförmedlingen.
I de fall man har gjort internationella rekryteringsförsök har Migrationsverkets långa handläggningstider och regelverk utgjort stora hinder, tillsammans med personbeskattningen, lönenivån och bostadsmarknaden.
Sunt förnuft i lagstiftningen
Mats Persson, ekonomiskpolitisk talesperson Liberalerna betonade under seminariet att det inte räcker med små förbättringar i lagen och framhöll att politiken nu måste ta ett steg fram i de här frågorna:
– Vi måste ha mer sunt förnuft i lagstiftningen där små misstag enkelt ska kunna rättas till i efterhand efter påtalande. Målbilden ska vara att vi inte bara har ett regelverk som är okej, vi ska ha det bästa regelverket i Europa för att rekrytera människor från andra länder, sade Mats Persson (L).
Bostadsmarknaden försvårar för startups
Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg använde ett exempel som ekonomen Lars Svensson har räknat på utifrån de nya amorteringskraven som träder i kraft i mars, som gör det dyrare för personer att köpa en egen bostad och indirekt samtidigt försvårar för startups och företagare:
– Enligt exemplet ligger genomsnittspriset på en etta i Stockholms kommun ligger på 2,8 miljoner och avgiften ligger i snitt på 1 846 kronor i månaden. För en person som behöver ett lån med 85 procents belåningsgrad så innebär det med de nya amorteringskraven att man måste ha en månadslön på minst 36 000 kronor för att få lånet. Det innebär att företaget måste täcka dels den kostnaden plus kostnaden för arbetsgivaravgifter och annat, vilket innebär att företaget måste fakturera sina kunder mellan 100 000 till 120 000 kronor i månaden – för att bara ha en person anställd med en lön på 36 000 kronor i månaden. Där har vi ett exempel på hur olika regleringar kan påverka och försvåra situationen för företagare, sade Daniel Wiberg.
Brett reformbehov
De områden som är i behov av reformer för att företagen ska kunna få och behålla nödvändig spetskompetens är enligt panelen och rapporten beskattningen, utbildningssystemet, rutinerna vid arbetskraftsinvandring och bostadsmarknaden.
Daniel Sonesson, vd för SUP46 som hjälper tillväxtföretag att få rätt förutsättningar för att expandera internationellt, lyfte att kompetensrekryteringsfrågan är ännu svårare för startups än för etablerade företag:
– Dels finns ett högre kompetenskrav samtidigt som riskerna och insatserna är mycket högre än för ett företag med 4 000 anställda som behöver rekrytera fyra nya personer. Helsingfors ligger långt framför oss när det handlar om att skapa ett företagsvänligt klimat med startupvisum och startupbostadsköer. Hur kan vi låta dem vara före oss? Det måste vi göra något åt, sade han.
Enligt Daniel Sonesson handlar utmaningen ytterst om att vi inte har ett modernt tankesätt i Sverige. Som exempel tog han Über:
– Vi ställer oss helt fel frågor när vi exempelvis frågar oss om Über är ett taxiföretag eller inte, när frågan borde vara ”Hjälper Über människor med bra tjänster i Sverige? Förser de arbetstillfällen, och hjälper de miljön?” Det handlar om ett gammalt tankesätt för industrin där vi fortfarande ser nya utvecklingar som hot som ska stoppas.