Idag har den brittiska regeringen inlett det formella förfarandet för att Storbritannien ska kunna lämna Europeiska Unionen. Enligt proceduren ska Storbritannien ”anmäla sin avsikt” att utträda unionen i enlighet med artikel 50 i Lissabonfördraget. Det är vad som nu har gjorts och därmed inleds det formella utträdet.

Först på agendan nu framöver står att förhandla fram de avtal mellan Storbritannien och EU där villkoren för utträdet fastställs, liksom för framtida förbindelser med unionen. För detta finns det en tidsfrist på två år, vilket av alla bedömare anses alldeles för kort. Det är hundratals lagar, handelsavtal och andra överenskommelser som måste omförhandlas. Som jämförelse kan nämnas det s.k. frihandelsavtalet TTIP-avtalet mellan USA och EU, där förhandlingarna pågått sedan 2013 men där förhandlingarna informellt avslutades utan något avtal när Donald Trump installerades som USAs president i januari 2017.

– Det är viktigt att värna den inre marknadens funktioner i dessa tider av politisk oror runt om i EU. Fortfarande finns konkreta handelshinder och hinder för rörlighet av personer, varor och tjänster i EU. Här riskerar vi en tillbakagång, bl.a. till följd av Brexit. Handelshinder och den inre marknaden bör därför, nu mer än någonsin, vara fokus för det EU-gemensamma arbetet, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

I fallet med Storbritannien är det uppenbart att den brittiska regeringen förväntar sig fortsatt tillgång till EUs marknader på förmånliga villkor. Det är dock svårt att se hur avtalen kommer att utformas utan att medföra handelshinder och kostnader som slår mot företag och konsumenter. Det finns helt enkelt inga vinnare i denna process. EUs ledare har dessutom varit eniga i kring den gemensamma linjen att medlemskap måste löna sig, det kommer helt enkelt kosta för Storbritannien att bryta sig ur gemenskapen.

– Investeringar i näringslivet hämmas av politisk och ekonomisk oro. Tyvärr ser vi fortsatt stor politisk turbulens, bl.a. till följa av Brexit och Trump. Det riskerar att få långtgående effekter på internationell handel. I EU är flyktingfrågan fortsatt problematisk och riskerar att få negativa effekter för hela Schengensamarbetet, både med eller utan Storbritannien, menar Wiberg.

Redan vid midsommar 2016, när det stod klart att Storbritannien röstat för att lämna EU, var det uppenbart att de brittiska politiker som talat för ett utträde, helt saknade en plan för hur ett utträde skulle gå till. En stor osäkerhet kring valutans värde, handelsavtalens utformning och investeringar både i fysiska och finansiella tillgångar kommer att råda under lång tid. Följden blir att konsumtion och investeringar bromsas upp, vilket också får konsekvenser för tillväxten och sysselsättningen. Till detta bidrar även den allmänna ekonomiska och säkerhetspolitiska oron i vår omvärld.

För Sverige är Brexit extra beklagligt eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner och eftersom vår röst i EU riskerar att marginaliseras. Sverige och Storbritannien har ofta varit likasinnade i EU, framförallt i synen på frihandel och det finansiella systemets reglering.

– Även i Sverige finns en betydande osäkerhet i näringslivet till följd av läget i riksdagen och till följd av kostnadsdrivande förslag som riskerar att drabba mindre och växande företag. Svensk konkurrenskraft måste värnas, svenska företag har redan idag ett högt kostnadsläge (löner) och svårigheter att hitta rätt kompetens. Det är viktigt med tillväxt- och sysselsättningsfrämjande politik och då måste småföretag vara i fokus. 

För svenska företag är de kortsiktiga effekterna begränsade. De företag som har investeringar eller en stor del av sin handel med företag i Storbritannien kommer troligen inte att påverkas så mycket i det korta perspektivet, inte annat än genom valutan. Ett tips är dock att följa utvecklingen och att diskutera med sina handelspartner vad eventuella konsekvenser kan bli framöver. På lång sikt kan effekterna bli mer påtagliga. Men det är också viktigt att komma ihåg att Brexit framförallt är en politisk kris, både för Storbritannien och EU. De betydande långsiktiga politiska och ekonomiska konsekvenserna kommer att synas först om några år.