- I ett land som redan har världens högsta skatter för vanliga löntagare är det närmas bedrägligt, säger Daniel Wiberg, Företagarnas chefsekonom.

Till detta ska läggas de skattehöjningar innebär att rot- och rut-avdragen sänks, och att skatten på sparande och bensin höjs. Höjda arbetsgivaravgifter och ökade marginalskatter minskar givetvis också incitamenten till arbete och sysselsättning. Totalt sett kommer en överväldigande majoritet av alla hushåll få betydligt mindre pengar kvar i plånboken. Detta kommer påverka företagare inte bara som privatpersoner - utan också genom en lägre efterfrågan på företagens varor och tjänster.

- Det är lite konstigt att regeringen kallar det för en positiv jämställdhetseffekt när både kvinnor och män får lägre disponibelinkomster som följd av regeringens skattehöjningar. Att disponibelinkomsten sjunker relativt sett mer för män är knappas positivt, åtminstonne inte för den gemensamma ekonomin. Totalt sett kommer upp emot 80% av hushållen få en lägre disponibelinkomst.

"Fler män än kvinnor berörs därför av förslagen och de män som berörs får också i genomsnitt en högre skattehöjning" står det i finansplanen.

Regeringen höjer inkomstskatten genom att inte räkna upp gränsen för statlig inkomstskatt och sänka jobbskatteavdraget på månadsinkomster över 50 000 kronor.

Vi i Företagarna tror inte att det är så man skapar incitament till jobb.

- Företagen skriker efter arbetskraft med rätt kompetens, och det måste därför löna sig att utbilda sig och att arbeta. Regeringens skattehöjningar motverkar detta.