För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Småföretagskonjunkturen fortsätter nedåt i Västmanlands län, men optimism för framtiden finns

Publicerad 18 jun 2021
Även om konjunkturen bland småföretagen i Västmanlands län gått ner även i år, är det ändå inte lika brant som i riket som helhet. Trots det är konjunkturindikatorn i Västmanland den lägsta sedan finanskrisen 2008 – 2009. På ett års sikt är företagarna dock optimistiska. Det visar Småföretagsbarometer, som presenteras av Företagarna, Swedbank och Sparbankerna.
Figur över sammanlagd konjunkturindikator; sysselsättning, orderingång och omsättning (nettotal) i Västmanlands län och riket 1995–2021

Konjunkturen bland landets småföretag har fortsatt nedåt som en konsekvens av coronapandemin. Konjunkturindikatorn[1] för hela Sverige är nu på en negativ nivå, så även i Västmanlands län som nu har ett nettotal på -8 (rikssnitt -15). Nedgången blev dock betydligt mindre än företagarnas prognos i fjol (-66). Osäkerhet om pandemins effekter är en trolig orsak till den mycket negativa prognosen.

– Småföretagsbarometern bekräftar att länets småföretag drabbats hårt av pandemin och restriktioner. Trots att många företag har haft ett tufft år, finns en kraft, optimism och framtidstro. Men det kommer krävas uthållighet i stöd och anstånd för att rädda företag och jobb i de branscher som drabbats mest.  Många företag går ur denna kris med en tung ekonomisk ryggsäck att bära. Det är i dessa branscher som många unga får sitt första jobb, säger Thomas Byström, regionchef Företagarna Västmanland. 

Nedgång i tillväxttakten för såväl sysselsättning, orderingång som omsättning

Såväl takten i tillväxten för sysselsättning, orderingång som omsättning har påverkat att resultatet gått ner. I år uppger 14 procent att de anställt fler medan 17 procent svarat att de anställt färre vilket ger ett nettotal på -3, i fjol var det 3. Därmed har länet, precis som riket som helhet (-4), en negativ tillväxttakt i sysselsättning.

Tillväxten i orderingången har mattats av för fjärde året i rad. Dock blev den mycket mindre än företagen förväntade sig i fjol, då var deras prognos ett nettotal på -39 men utfallet blev -3. Drygt en tredjedel, 35 procent, har tackat nej till order och av dem anger 47 procent som huvudorsak att de redan har mer att göra än de hinner med.

– Pandemin påverkar länets företag på olika sätt. Många har en försvagad lönsamhet och fortsatt negativ försäljningsutveckling, medan andra sett en kraftig återhämning. Främst har företag i bygg- och industrisektorn en ljusare framtidstro. Men vi ser att företagens investeringsvilja överlag är svag, vilket oroar, liksom fortsatt hög arbetslöshet. Det är därför glädjande att det sker många investeringar i länet som ger förutsättningar för stark tillväxt. Förutom att Västmanland får ett universitet görs även internationella och nationella satsningar för att befästa länets position som världsledande center för energikompetens, säger Ulrika Grönberg, företagschef Swedbank Västerås.

 Lägre lönsamhet men trots det över förväntan

Lönsamhetstillväxten har gått ner lite i länet men ligger över riksgenomsnittet (-4) och klart bättre är företagens pessimistiska prognos i fjol. Då förväntade de sig en nedgång till nettotalet -17 men det blev istället 2. Även om drygt 6 av 10 företag ser goda möjligheter att expandera finns det hinder som kan försvåra detta. Främsta hindret, som har fördubblats sedan i fjol, är bristen på arbetskraft. I år uppgav 40 procent det medan det var 22 procent i fjol. Kompetensbrist är därmed ett växande problem på arbetsmarknaden i Västmanland. Trots utmaningar är länets företagare optimistiska om konjunkturutvecklingen det kommande året, prognosen ger ett nettotal på 52, vilket dock är betydligt lägre än det historiska riksgenomsnittet 76.

– Småföretagare i konsumentnära verksamheter har drabbats hårdast av pandemin. Restriktioner och nya regler har gjort att många fått tänka om, förnya, anpassa sig, omorganisera, och i många fall varit tvungna att minska på personal. När konjunkturen nu sakta återhämtar kan det vara svårt att växa igen. Det kärva ekonomiska läget och personalbrist kan bli ett moment 22 för att komma på fötter. Allt fler ser förhoppningsfullt på framtiden men för den här typen av företag är det avgörande att kunderna vågar komma tillbaka. Att vända krisen kommer att ta tid och det finns fortfarande en stor osäkerhet vad gäller smittspridning och restriktioner, säger Emma-Sophia Eliases, Stylistshopen Sverige AB.

Fakta om Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern har genomförts sedan 1985 och är Sveriges största och äldsta undersökning om småföretagarnas uppfattning och förväntningar om konjunkturen. Undersökningen omfattar cirka

4 000 företag inom det privata näringslivet med 1–49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att vi kan analysera utvecklingen både på bransch – och länsnivå. Intervjuerna har gjorts i samarbete med Novus. Småföretagsbarometern publiceras en gång om året.


[1] I Småföretagsbarometern redovisas nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar och procentandelen negativa svar benämns nettotal. Nettotalet visar hur snabbt tillväxten förändras, snarare än en absolut nivå. För att få småföretagens konjunkturindikator adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar alltså en konjunkturindikator.

Fler nyheter från Företagarna