Befintlig solcellspark på Moses bil o lack är en hektar stor och ligger på jordbruksmark, precis intill den tilltänkta expanderingen. Elproduktionen från de 1 300 panelerna som sitter uppe täcker den stora firmans behov.

– Och halva byn, tillägger Mose Freyer som vill fyrdubbla kapaciteten.

När han ville bygga ut tog det tvärstopp. Länsstyrelsen (LS) gav avslag på bygglovsansökan med hänvisning till att det är jordbruksmark. Företagaren säger själv att han var först i Kristianstad med att få bygga en solcellspark på jordbruksmark. Men att få göra det igen verkar inte vara en självklarhet.

Den tilltänkta marken ägs av en granne som inte har brukat jorden på ett antal år. Grannen har gått med på att sälja den fyra hektar stora marken till Mose och ett avtal finns på plats. Försäljningen ligger nu vilande i väntan på ett bygglov. Grannens mark är lågt klassad, enligt Mose är marken klassad som 2-3. Detta på en tiogradig skala, där jordar med bäst ekonomisk avkastning (klass 10) finns i Skåne – enligt Jordbruksverket.

Det beräknas ta en vecka att bygga upp solcellsparken den dagen ett bygglov finns på plats. För att anpassa sig efter omgivningen har Mose ett staket runt befintlig anläggning som sitter en bit upp från marken. På så vis kan kaniner och andra smådjur obehindrat ta sig in i solcellsparken. Trots den typen av åtgärder kom ett avslag på bygglovsansökan för den nya parken.

– Jag ansökte dessutom om ett begränsat bygglov på 25 år. Jag har sagt att jag kan återställa marken på under två veckor om det behövs, säger Freyer.

Många solcellsparker kan ställas upp utan att hårdgöra marken, då kan jordbruk återupptas igen när anläggningen tas bort. En del väljer att ha betesdjur eller att odla på marken samtidigt som den nyttjas till att producera solel.

Närmsta granne bor omkring 300 meter bort och på frågan om det inte finns annan mark att anlägga solcellsparken på svarar Freyer:

– Enda alternativet skulle vara skogen bakom befintlig park, men det är sumpmark där.

Just nu är projektet med en ny solcellspark pausat, enbart till följd av avslaget på det inkomna bygglovet.

– Varför är allt så jobbigt? Allt går emot oss. Man tappar suget till sist, säger Freyer uppgivet.

På fältet till höger om befintlig solcellspark får inga fler solceller placeras.

Varje länsstyrelse arbetar på sitt vis

Landets länsstyrelser arbetar på olika sätt, därför kan en del neka ansökningar när andra beviljar. När solceller ska byggas på åkermark uppstår en avvägning om livsmedel eller energi ska produceras där. I Skåne nekas bygglov i stor utsträckning, detta medan Södermanland och Halland beviljar en stor andel. Balansgången är svår. Elbristen är ett faktum, särskilt i södra Sverige, trots det är det inte givet att ökad elproduktion står över odling. Elproduktionen i Skåne hade kunnat öka med 50 procent om de drygt 120 ansökningarna som inkom år 2022 hade beviljats.

Ansökningar till anläggningar som ska byggas på jordbruksmark är vanligast i Skåne, Halland och Östergötland. Ju längre söderut man tar sig desto större är efterfrågan. Behovet av el och lönsamheten är störst i elprisområde 4. Dessutom är förutsättningarna för solel är bättre i södra Sverige.

– Det svårt för länsstyrelserna att ha en samordnad syn på hur man bör väga intressen. Elförsörjningen är viktig och vi måste ha tillräckligt med el. Vi kan behöva bygga på jordbruksmark men då ta i beaktande vilken mark som är mest lämplig. Användning av jordbruksmark för solceller är inte samma typ av varaktig exploatering som till exempel bebyggelse eller asfaltering. Det finns olika exempel på hur jordbruk kan bedrivas kombinerat med solceller, säger Länsstyrelserna i södra Sverige i en gemensam skrivelse.

Antalet ansökningar ökar i snabb takt. I Skåne inkom det 12 respektive 14 ärenden år 2019 och 2020. Under 2021 steg siffran till 38 och 2022 till över 123. Förra året godkändes 65 anläggningar, på en total areal av 111 hektar medan 25 nekades (331 hektar). Merparten av ärendena avsåg bygglov på jordbruksmark. I sina utredningar om inkomna bygglov på jordbruksmark har LS i Skåne sagt att marken skulle komma att förändras varaktigt. Detta medan man i Halland har sagt att marken inte alls förstörs, utan kan brukas när solcellerna tas bort.