headphones newspaper video-player

Så räknar du ut din utdelning

Här hittar du en checklista för hur du räknar ut hur mycket du kan ta i utdelning från ditt aktiebolag och om du ska räkna årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln eller huvudregeln.

I detta kapitel: Så räknar du ut din utdelning (gränsbelopp för kapitalbeskattning enligt 3:12-reglerna)Ska jag använda huvudregeln eller förenklingsregeln?

3.1 Så räknar du ut din utdelning (gränsbelopp för kapitalbeskattning enligt 3:12-reglerna)

Nedan har du en checklista för hur du räknar ut hur mycket du kan ta i utdelning från ditt aktiebolag och få hela utdelningen beskattad med 20 procents inkomstskatt.

  1. Börja med att ta fram uppgift på hur många aktier du ägde i fåmansföretaget vid årets ingång och hur många aktier det var totalt i företaget vid årets ingång. Detta hittar du i företagets aktiebok.
  1. Du kan då räkna fram din andel av företaget som

ditt antal aktier / totala antalet aktier = din del av t.ex. löneunderlag och av belopp enligt förenklingsregeln

  1. Du ska nu välja om du ska använda förenklingsregeln eller huvudregeln. Om du kommer använda förenklingsregeln för beräkning av gränsbelopp detta år för utdelning/kapitalvinst i annat företag kan du bara välja huvudregeln. I annat fall räknar du ut enligt båda för att jämföra beloppen
  1. Räkna fram årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln som

2,75 x inkomstbasbeloppet för året före utdelningen/kapitalvinsten x din andel = årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln

  1. Räkna ut om du kan använda det lönebaserade utrymmet enligt huvudregeln.
    1. Ditt ägande i ska motsvara minst 4 procent av bolagets kapital.
    2. Du eller närstående ska ha tagit ut en lön eller annan kontant ersättning för arbete med minst ett belopp som du räknar ut som antingen
      1. 9,6 x inkomstbasbelopp för året före beskattningsåret eller
      2. (6 x inkomstbasbelopp för året före utdelningen/kapitalvinsten) + 5 % av sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag
  1. Om du klarar löneuttagskravet enligt p 5ovan kan du räkna fram det lönebaserade utrymmet som

sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och dess dotterföretag / 2

  1. Du kan enligt huvudregeln även räkna fram ett utrymme baserat på det kapital du satsat i företaget. Det räknar du som

(statslåneräntan för november året före beskattningsåret + 0,09) x omkostnadsbeloppet

  1. Du räknar fram årets gränsbelopp som summan av de belopp du räknat fram enligt p 6 och 7 ovan.
  1. Jämför årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln (p 4 ovan) och huvudregeln (p 9 ovan) och använd det belopp som är större än det andra.
  1. Ta fram uppgift om sparat utdelningsutrymme från bilagan K10 i din senaste inkomstdeklaration där du redovisat tidigare gränsbelopp, utdelning m.m. för aktuellt företag. Gör justeringar för ev. utdelningar m.m. som har skett sedan deklarationen. Du räknar upp det tidigare sparade utdelningsutrymmet som

(statslåneräntan för november året före beskattningsåret + 0,03) x sparade utdelningsutrymmet

Om det är andra delägarrätter (t.ex. konvertibler eller vinstandelsbevis) som är kvalificerade andelar räknas det sparade utdelningsutrymmet enbart upp med en procentenhet. Du räknar då upp det sparad utdelningsutrymmet som

(statslåneräntan för november året före beskattningsåret + 0,01) x sparade utdelningsutrymmet

  1. Räkna ut det gränsbelopp som kan användas genom att lägga ihop årets gränsbelopp (p 9 ovan) med sparat utrymme för kapitalbeskattad utdelning (p 10 ovan).

Årets gränsbelopp + uppräknat sparat utdelningsutrymme = gränsbeloppet

Den del av gränsbeloppet som inte används för beskattning av utdelning eller kapitalvinst blir sparat utdelningsutrymme till nästa år.

3.2 Ska jag använda huvudregeln eller förenklingsregeln?

Årets gränsbelopp kan beräknas enligt förenklingsregeln (schablonbelopp) eller huvudregeln. Även om bolagets resultat inte är så stort att det kan bli en utdelning bör du ändå räkna fram gränsbeloppet eftersom om du inte kan använda det så kan du spara det till nästa år.

Till slut kan du använda kvarvarande gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning vid beräkningen av skatten på kapitalvinsten när du säljer dina aktier. Om du ger bort aktierna i gåva, arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över det sparade utdelningsutrymmet för aktierna. Det kan därför finnas skäl att varje år räkna fram om det är huvudregeln eller förenklingsregeln som är mest fördelaktigt. Fyll därför i K10-blanketten även om du inte tagit någon utdelning det år som du deklarerar, då har du beloppen klara till senare år när du kan använda det sparade utrymmet för kapitalbeskattad utdelning.

3.2.1 Förenklingsregeln

Förenklingsregeln innebär att årets gränsbelopp är ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget. Det innebär att om du äger hela företaget blir årets gränsbelopp 2,75 gånger inkomstbasbeloppet och om du äger hälften av aktierna hälften av 2,75 gånger inkomstbasbeloppet. För utdelningar som sker år 2019 är detta schablonbelopp 171 875 kr.

3.2.2 Huvudregeln

Huvudregeln innebär att du räknar fram ett kapitalbaserat utrymme som tillsammans med ev. lönebaserat utrymmer ger årets gränsbelopp. Det lönebaserade utrymmet får bara användas om du minst aktier motsvarande 4 av kapitalet i företaget och att du eller närstående klarar löneuttagskravet.

3.2.3 Kapitalbaserat utrymme

Kapitalbaserat utrymme är underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter. Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp du skulle använt om du sålt aktierna.

För aktier (andelar) som köpts eller på annat sätt förvärvats före 1992 gäller särskilda regler. Om du har gjort tillskott gäller att omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen.

Det kapitalbaserade utrymmet för utdelning år 2019 på aktier som köpts för 50 000 kr och där det inte gjorts något ovillkorat aktieägartillskott eller annat som påverkar omkostnadsbeloppet blir 4 755 kr[1].

För att det kapitalbaserade utrymmet ska motsvara förenklingsregelns belopp vid beräkning av årets gränsbelopp då det inte finns något lönebaserat utrymme som kan användas krävs för beskattningsår 2019 ett underlag för årets gränsbelopp (omkostnadsbelopp) på ca 1,8 miljoner kr[2].

3.2.4 Lönebaserat utrymme

Lönebaserat utrymme är 50 procent av löneunderlaget och fördelas med lika belopp på andelarna i företaget. Löneunderlaget är kontant ersättning, t.ex. lön, som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag och hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Kostnadsersättning och belopp som beskattas som lön enligt 3:12-reglerna ska inte ingå i löneunderlaget. Ersättning som täcks av statliga bidrag för lönekostnader ska inte räknas med i löneunderlaget.

Det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar får inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger sådan kontant ersättning som delägaren eller någon närstående har fått från företaget och dess dotterföretag under året före beskattningsåret. Med andra ord så finns ett tak för hur stort det lönebaserade utrymmet kan bli i förhållande till lön m.m. som ägare eller närstående tagit ut. För den som tog ut 600 000 kr i lön år 2018 från företaget kan lönebaserade utrymmet vara högst 30 000 000 kr för årets gränsbelopp enligt huvudregeln beskattningsåret 2019.

Detta innebär att om du år 2018 inte hade några andra anställda och tog ut en lön på totalt 400 000 kr har du ett lönebaserat utrymme på 200 000 kr som kan användas vid beräkningen av årets gränsbelopp enligt huvudregeln tillsammans med det kapitalbaserade utrymmet. Om ditt fåmansföretag hade anställda år 2018 och du klarar löneuttagskravet så ingår både lön och kontantersättning till de anställda och dig i löneunderlaget.

3.2.5 Löneuttagskravet

För att få använda det lönebaserade utrymmet ska du eller någon närstående tagit ut kontant ersättning med belopp som är det lägsta av

– sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och

– 9,6 inkomstbasbelopp.

Detta innebär du eller närstående ska antingen ha tagit lön eller annan kontant ersättning med ut minst 600 000 kr eller det lägre belopp som motsvarar 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av kontant utbetalda löner från fåmansföretaget och dess dotterbolag för år 2018 att för klara löneuttagskravet för år 2019. För en soloföretagare (d.v.s. inga andra anställda i bolaget) är den lägsta lön till ägaren år 2018 som krävs för att klara löneuttagskravet 394 737 kr[3]. Vid kontant utbetalda ersättningar år 2018 på över 4 500 000 kr blir 9,6 inkomstbasbelopp det lägsta av de två alternativa sätten att räkna ut löneuttagskravet för utdelningar som sker år 2019.[4]

3.2.6 Jämförelse mellan huvudregeln och förenklingsregeln för utdelning år 2019 i några exempel

För en soloföretagare som precis klarar löneuttagskravet innebär huvudregeln att det lönebaserade utrymmet blir 197 368 kr till vilket ska läggas det belopp som kan räknas fram på underlaget för årets gränsbelopp d.v.s. totalt över 200 000 kr[5] vilket kan jämföras med förenklingsregelns 171 875 kr.

Om det istället är två aktiva delägare som äger hälften av aktierna var och inte är närstående blir såväl löneuttagskravet högre men också det lönebaserade utrymmet. Löneuttagskravet för dem för utdelning som sker år 2019 kräver att de var för sig tog ut lön eller annan kontant ersättning motsvarande 416 667 kr[6], vilket ger ett totalt lönebaserat utrymme på 416 667 kr att fördela på de två kompanjonerna d.v.s. 208 333 kr var. Till det kommer det belopp som räknas fram på omkostnadsbeloppet för respektive delägare. Detta kan jämföras med förenklingsregelns 171 875 kr som fördelat jämnt mellan kompanjonerna blir 85 937 kr.

Om en ägare till ett företag med anställda som fått tillsammans fått 1 500 000 kr i lön tillsammans d.v.s. inklusive ägande företagsledarens lön. Då innebär löneuttagskravet att en aktiv ägare ska ha tagit ut lön från bolaget 473 685 kr år 2018 för att kunna använda lönebaserat utrymme vid beräkning enligt huvudregeln. Löneutrymmet blir då 750 000 kr. Detta kan jämföras med förenklingsregelns 171 875 kr.

Fyra delägare äger en fjärdedel var av ett fåmansföretag med ett totalt löneunderlag på 32 miljoner kr. Tre av delägarna har tagit ut tillräckligt med lön för att klara löneuttagskravet, d.v.s. minst 9,6 inkomstbasbelopp, år 2018. De tre delägarna som klarar löneuttagskravet får var ock en ett lönebaserat utrymme på 4 miljoner kr[7] vid beräkning av årets gränsbelopp. Den fjärde har varit föräldraledig hela år 2018 och klarar därför inte löneuttagskravet då hen inte är närstående till någon som fått lön m.m. från bolaget. Om den föräldraledige då istället använder förenklingsregeln får hen en fjärdedel av 171 875 kr d.v.s. 42 968 kr som årets gränsbelopp 2019. Observera att om den föräldraledige varit närstående till någon som fått kontant ersättning motsvarande löneuttagskravet, t.ex. är gift eller syskon till någon av de andra delägarna, får den föräldraledige använda lönebaserat utrymme.

3.2.7 Slutsats

Om du klarar löneuttagskravet så är det mest förmånligt att räkna fram årets gränsbelopp enligt huvudregeln. Även om du inte klarar löneuttagskravet kan det ge ett högre åretsgränsbelopp om ditt omkostnadsbelopp för aktierna är högt (för beskattningsår 2019 över ca 1, 8 miljoner kr). Men för den som inte klarar löneuttagskravet och inte har så stort omkostnadsbelopp är det mer förmånligt att använda förenklingsregeln. Tänk dock på att om du äger/deläger flera fåmansföretag får du bara använda förenklingsregeln vid beräkning av årets gränsbelopp för ett av företagen.

Noter

[1] Statslåneräntan vid utgången av november 2018 var 0,51 procent. Kapitalbaserade utrymmet i exemplet blir då 0,0951 x 50 000 kr = 4 755 kr

[2] Detta har beräknats som 171 875 / (0,051 + 0,09) = 1 807 308 kr

[3] Inkomstbasbeloppet är 62 500 kr för år 2018. (6 x 62 500) / 0,95 = 394 737 kr.

[4] Detta har räknats ut som (9,6 x 62 500 – 6 x 62 500) / 0,05 = 4 500 000 kr

[5] Det kapitalbaserade utrymmet varierar beroende på ägarens omkostnadsbelopp men är normalt minst några tusenlappar.

[6] Inkomstbasbeloppet år 2018 är 62 500 kr. Lönen är framräknad som 6 x 62 500 + 0,05 x 2 x lönen = lönen, vilket ger (6 x 62 500) / 0,9 = lönen, d.v.s. löneuttagskravet blir 416 667 kr.

[7] Detta beräknas som en fjärdedel av hälften av löneunderlaget eftersom de äger en fjärdedel av aktierna var d.v.s. 0,25 x 0,5 x 32 000 000 kr = 4 000 000 kr.

 

Gå till nästa kapitel: Vad ska jag tänka på gällande utdelning?