CSRD: Allt du behöver veta

Lagstiftningen Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) handlar om att öka transparensen kring företags hållbarhetsarbete, företag är skyldiga att rapportera hur de arbetar med hållbarhetsfrågor. De behöver ange vilken påverkan de har på hållbarhetsfrågor såväl som vilken finansiell effekt hållbarhetsfrågor har för företag i form av risker och möjligheter. Däremot är CSRD inte normativ, företag behöver inte agera på ett särskilt sätt. CSRD har implementerats i till exempel Årsredovisningslagen (1995:1554), Aktiebolagslagen (2005:551) och Revisionslagen (1999:1079).

CSRD omfattar stegvis aktiebolag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

• medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,
• bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
• bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 550 miljoner kronor.

För noterade bolag är kraven snävare:

• Medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10,
• Bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 5 miljoner kronor,
• Bolagets redovisade nettoomsättning har fört vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor.

Noterade bolag med fler än 10 medarbetare omfattas av CSRD. Små företag omfattas också indirekt genom att deras kunder och leverantörer kan behöva uppfylla kraven och då få information även från de mindre företagen.

Kunder behöver rapportera in hållbarhetsinformation om sin värdekedja, därför kan underleverantörer behöva dela data med sina kunder om exempelvis sina växthusgasutsläpp och förhållanden för medarbetare.

Rapportering sker första gången för räkenskapsår som inleds efter 30 juni 2024. Sedan följer mindre bolag successivt. För räkenskapsår som inleds före 2028 kan dessa företag tillämpa ett undantag från rapportering. Företaget ska då i sin förvaltningsberättelse ange varför hållbarhetsinformationen inte har lämnats.

För att kunder ska uppfylla de krav som ställs på dem kan de behöva information från dig som underleverantör. Därför kan kunder ställa frågor om exempelvis växthusgasutsläpp för de produkter eller tjänster de köper, andra frågor kan handla om era medarbetare.

CSRD-rapporteringen kommer innehålla mycket information om hur kunden arbetar med hållbarhetsfrågor vilket kan vara relevant för dig som underleverantör. Det kan också vara av intresse för dig som underleverantör att företag som omfattas av CSRD ska rapportera in sina betalningsvillkor och särskilt meddela sena betalningar till små och medelstora företag.

Exempel på information som kunder kan efterfråga är om man har policyer och arbetar med hållbarhetsfrågor. Annan information är växthusgasutsläpp samt frågor om medarbetare.

För att underlätta för mindre företags rapportering av data har EU uppdragit organisationen EFRAG att utveckla en standard för frivillig rapportering.

Här kan du hitta uppdaterad information om hur arbetet fortskrider. 

Tanken med det här initiativet är att mindre företag ska kunna förutse frågor som kan komma och standardisera sina svar.

CSRD innebär en ny lagstiftning och de flesta aktörer är överens om att under en övergångsperiod kommer data inte vara fullständig men att läget sedan förväntas tydliggöras allt eftersom. Alltså förväntas kraven på leverantörer att tillgängliggöra hållbarhetsdata att öka kontinuerligt. Det kommer då också i allt större utsträckning att vara en konkurrensfördel att ha bra hållbarhetsinformation tillgänglig.

Börja fundera över vad du vill använda rapporteringen till och vem som är målgruppen. Utgå sedan från ditt företags väsentliga hållbarhetsfrågor. Om du inte har några formella krav på dig att hållbarhetsrapportera är en rekommendation att använda de frivilliga standarder för mindre företags hållbarhetsrapportering som utvecklats av EU. De har tagits fram av experter och bygger på internationellt erkända ramverk.

Det beror på, det kan vara så att ditt företag omfattas av rapporteringskraven (se ovan) och då ska du enligt Årsredovisningslagen använda de standarder som utvecklats inom EU. Om du inte direkt omfattas av kraven kan det vara bra att ändå använda de frivilliga standarder som finns så att du får med relevant information. En annan fördel är att du kan hänvisa till att du använder de riktlinjerna.

Det finns inga krav på hur data ska samlas in, det viktiga är att man kan spåra ursprung och lita på informationen. Det finns olika verktyg för att underlätta insamling av data men det är inget krav att använda något sådant.

Det finns olika verktyg för att underlätta insamling av data men det är inget krav att använda något sådant. EU har tagit fram stöd för just små och medelstora företag  som kan vara hjälpsamt att ta stöd av.

Det finns inga bestämmelser om att man ska använda experter för att hållbarhetsrapportera. Däremot kan det finnas frågeställningar där det kan vara bra med särskilt stöd, exempelvis för att beräkna sina växthusgasutsläpp eller för att utveckla policyer.

Utgångspunkten för kommunikationen bör vara de frågor som är viktigast för verksamheten och de som berörs av den, utgå därför från din dubbla väsentlighetsanalys.

Fundera över vem du vill nå så att du anpassar språk och form till din målgrupp.