Läs hela remissyttrandet som pdf.
Att utforma ekonomiska styrmedel på ett ändamålsenligt sätt kräver dels att den samhällsekonomiska kostnaden kan beräknas på ett rationellt sätt, dels att styrmedlet utformas korrekt, dels att styrmedlet inte används i andra syften (att exempelvis en punktskatt sätts på sådan nivå som internaliserar de externa kostnaderna, inte används som allmän intäktskälla för staten). Att genom nya ekonomiska styrmedel påföra producenter och konsumenter ytterligare kostnader (det får antas att kostnader som påförs producenter i hög grad förs över till konsumenterna genom ökade priser) leder, allt annat lika, till försämrad konkurrenskraft och köpkraft.
Det är viktigt att politiska beslut beaktar prisets funktion som informationsbärare. Konsumenter söker som regel produkter som ger en attraktiv kombination av kvalitet, funktion och pris. Det kan inte antas att konsumenter överlag kommer att acceptera högre priser – som kan antas bli effekten av styrmedel som skatter och utökat producentansvar – även om det är motiverat av ökad cirkularitet för produkten i fråga. I en globaliserad världshandel, där billigare alternativ finns, riskerar relativt sett högre krav på svenska företag att medföra sämre konkurrenskraft, högre trösklar för etablering och minskade investeringsmöjligheter. En sådan utveckling skulle, tvärtemot avsikten, göra det svårare att uppnå de miljö- och klimatförbättrande målen.
Av ovan anförda skäl bör Sveriges styrmedel inte avvika på betydande sätt från de styrmedel som beslutas på EU-gemensam nivå.
